Helgen som är populärare än midsommar

En färgsprakande grönsakssymfoni dagtid och ett förtrollande eldhav nattetid. Förra helgen bjöd ölänningarna in till Sveriges största skördefest för sjuttonde året i rad. Med uppskattningsvis 200 000 besökare och 60 000 överfarter över bron lockar arrangemanget fler än självaste midsommar.

Spannmålen är bärgad men rågade löktransporter, rykande böntröskor och jäktade vallmaskiner vittnar om att alla inte riktigt är i mål för säsongen. Bland plogar, harvar och såmaskiner dyker ett annat välkänt öländskt fenomen upp: husbilskaravanerna. I dagarna tre firas Ölands Skördefest med lantbruk, konst och turism i ljuv kombination.

I dagsljus pryder skördefestens signum – den gyllene pumpan – nästintill varje gårdsplan, trädgård, gata och by. När mörkret faller visar lyktor, eldar och marschaller vägen för lämmeltåget av bilar som slingrar sig fram i mörkret. Hemligheten bakom succén är enligt Pia Axelsson, projektledare för Ölands Skördefest, den djupa folkliga förankringen. Det finns inget specifikt centrum för festen utan 900 aktiviteter arrangeras utspritt över öns alla väderstreck. Och intresset verkar stå sig för landets populäraste skördefest. Enligt arrangörerna kommer 25 procent av besökarna för första gången och 49 procent återkommer varje år. Besöksantalet överträffar även den öländska midsommarhelgen med 60 000 överfarter över Ölandsbron.

– Det här är lika fantastiskt som alltid med ölänningar som kraftsamlar. Det här är finalen på odlingssäsongen där lantbruket och odlingslandskapet vävs ihop med konsten, säger Pia Axelsson.

Bäst sammanfattas kanske kreativiteten mellan odling och konst på Norrgården i Ventlinge på södra Öland. Konstnären Theo Janson har för andra året skapat en 24 kvadratmeter stor tavla av 6 000 lökar med fyra sorter från Ninni och Ingvald Peterssons odlingar. Årets motiv visar hur vinden har skördats genom tiderna när väderkvarnen möter vindkraftverket i det öländska odlingslandskapet.

– Det finns en tradition av att utnyttja vinden på Öland. Kvarnen står för det gamla och vindkraftverket för det nya, säger Theo Janson.