"Hargömmor är ett svagt ord i sammanhanget"
Stora arealer i Mellansverige har drabbats av mycket ojämn uppkomst. Orsaken är höstens regn och skördekatastrof. Följden kan bli stora mängder grönskott, ännu en försenad skörd och dyrare torkning.
– Hargömmor är ett svagt ord i sammanhanget, säger John Löfkvist, rådgivare på Agrifocus i Uppsala. Regnhösten gjorde att ganska lite kunde bearbetas reducerat med kultivator. Stora arealer plöjdes i stället under dåliga förhållanden.
Regnandet gav heller inga möjligheter att senare jämna till med en höstharvning. Det gav problem i våras då det fort blev för torrt.
– Många fokuserade på att jämna till fälten, men insåg för sent hur snabbt det torkade ifrån dem. I år hade det varit en föredel att fortsätta bearbeta fram finjord för att så fältet, det hade bevarat mer fukt.
– Ingen bearbetning är bra under för fuktiga förhållanden. Då gör man mer skada än nytta. Med måttliga halmmängder kunde det ha varit bättre strunta i höstplöjningen, och i våras vänta tills Carriern gav tillräckligt mycket torr finjord att så i.
– Mellansverige är ett område där vi måste förvänta oss försommartorka, säger John Löfkvist. Då är ett jämnt bestånd av havre eller vårvete sått på 8 cm djup bättre än ojämn uppkomst från 5 cm. Vissa av årets SLU-försök fick harvas sju gånger för att få tillräckligt med finjord. Det kan ligga något i ordspråket att "Ingen har harvat sig fattig och ingen har sått sig rik".