Hårdsatsande ekobönder vågar prova nytt

Under Lilla Slätte ekodag placerades de i heta stolen och utfrågades om sina olika strategier och erfarenheter. Gemensamt är viljan till ständig utveckling och förbättring.

– Det som känns bäst med ekoodling är utmaningen att om vi lyckas så får vi en bättre ekonomi. Min målsättning är att göra allt som kan göras för att få en bättre gröda som konkurrerar ut ogräset, säger Sverker Petersson.

Han ställde om gården i östgötska Skänninge 2009 efter önskemål om ekologiskt utsäde från den lokala handlaren Forsbecks. Sverker kör med fasta hjulspår och autostyrning på en naturligt kalkrik jord. Han har hönsgödsel till höstsäden, biofer och vinass till vårsäd men också rötrester från biogasen i Linköping.

Till skillnad från kollegerna har Sverker Petersson inte skaffat en Cameleon utan förlitar sig på kultivering, plöjning och ogräsharvning där han ser en 90–95-procentig effekt. Den stora "fienden" är tisteln.

– För tre veckor sedan körde jag över med harven för sjunde gången. Jag kör ungefär var femte dag, säger han.

Även Richard Johansson i Mellerud blev ekoodlare när efterfrågan på utsäde ökade. Ungefär 80 procent av hans 900 hektar växtodling är omställda, resten är foder till konventionella köttdjur. Drygt halva arealen är vall vilket passar bra i Dalsland med en årsmedelnederbörd på 1 000 millimeter.

Det stora projektet för närvarande är att se över dikningen och Richard har därför köpt in egen maskinutrustning. Han experimenterar också med att blanda benmjöl med vårveteutsäde i proportionerna 2 000:700 kilo. Provarealen är på 3 hektar.

– Det ser hyggligt ut men det verkar som om blandningen blev lite ojämnt fördelad. Det behöver prövas mer innan man kör det i större skala, konstaterar Richard Johansson.

Ett tiotal mil sydost expanderar Roland Höckert i trakten av Lidköping och har från och med i år 450 hektar med spannmål och oljeväxter. Han har en sjuårig växtföljd där vall ingår. Han grubblar en del över hur de tre olika gårdarna han brukar kan uppvisa så olika skörderesultat.

– Hemmavid får jag alltid bra skörd men det är också en gammal mjölkgård där man kört ut stallgödsel i alla tider. Gården jag köpte till har samma mullhalt men ger ändå bara halva skörden, säger Roland Höckert.

Han har kommit fram till orsaken måste vara decenniers avsaknad av stallgödsel vilket gjort marken livlös. Till skillnad från Sverker Petersson, som ligger på fulla kvävegivor, får Roland Höckert av ekonomiska skäl nöja sig med 70 kilo total kvävegiva.

Roland är precis som sina båda kolleger villig att testa nya saker. Senast provade han att så havre i dubbelrad med 50 centimeters radavstånd. Skörden blev lägre men effekten på tistel och kvickrot bättre.

– Jag kör mycket i fälten. Går det att hacka så hackar jag, säger Roland Höckert.

Utfrågningen av Sverker Petersson, Richard Johansson och Roland Höckert blev en av ekodagens höjdpunkter och även rådgivarna som var på plats tog intryck.

– När jag är på besök hos Sverker är det snarare jag som lär mig av honom, säger Arvid Lindgren, ekologisk rådgivare på Lovanggruppen.