Osäkert vad nya fosforkrav betyder för lantbruket
Förhandlingarna om Östersjöns miljöproblem var nära att bryta samman när miljöministrarna under torsdagen möttes i Köpenhamn. Både Polen och Ryssland fick igenom undantag.
Oron handlar om risken för att notan för nya miljöåtgärder ska hamna på böndernas bord. För svensk del innehåller den åtgärdsplan som de nio östersjöländernas miljöministrar kom överens om i Köpenhamn i går krav på minskad fosforpåverkan på en nivå som är dubbelt så hög som ursprungskraven från år 2007. Mål LRF menar är omöjliga att nå.
– Vi förväntar oss att Miljödepartementet snarast möjligt ger klar och tydlig vägledning till de som berörs om hur dessa utopiska beting ska tolkas, för att därigenom undanröja oro för orimliga krav, säger LRFs förbundsordförande Helena Jonsson.
– Att detta beting ska genomföras av myndigheter och kommuner inom Vatten- och havsmiljödirektivet gör denna tolkning särdeles viktig, inte minst nu när regeringen samtidig skär hårt i miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet.
Men frågan är vad dagens överenskommelse inom Helcom, Helsingforskommissionen, egentligen betyder för lantbruket och för Östersjöns miljö? Fortfarande finns många frågetecken och ett tydligt bakslag för miljön är att kraven på Polen, som släpper ut i särklass mest fosfor och kväve till Östersjön, mjukas upp.
Ryssland fick efter långa förhandlingar dessutom igenom ett undantag som blockerar hårdare miljökrav på sjöfarten. Från flera håll uttrycktes irritation över det ryska agerandet.
– Det är tydligt att det inte miljöministrarna utan andra intressen som styr i det här, säger Lennart Gladh på miljöorganisationen WWF.
Han menar att dagens överenskommelse inom Helsingforskommissionen, Helcom, är svårtolkad men tror till skillnad mot LRF inte att det behöver leda till strängare regler för svenskt lantbruk.
– Det politiska målet att Östersjön ska vara friskt år 2021 är inte realistiskt, däremot är det viktigt att man nu kan diskutera när och hur det ska uppnås och vem som ska betala.
LRFs vattenexpert Sindre Langaas menar, att torsdagens förhandlingar, som flera gånger var nära att bryta samman, tydligt visar att Helcoms arbetssätt måste förändras.
– Helcom måste skapa en bättre dialog både med berörda länder och berörda sektorer.
Målet med förhandlingarna var att ta nya steg i arbetet inom Helcom för att skapa ett friskare innanhav.