Sofie Olsson

Maria Zander

tunakungsgard3.jpg

Att kalla Tuna Kungsgård vid sjön Roxens strand för en bit historisk mark är ingen överdrift. Gården med anor från medletiden har ägts av Sten Sture den äldre och biskop Hans Brask.&nbsp;På denna historiska plats har dagens arrendator Ulrika Eriksson fullt upp när Land Lantbruk besöker gården, som ligger dryga milen från centrala Linköping. På förmiddagen har Statens fastighetsverk varit på studiebesök och på eftermiddagen blir det hopptävling för den sexåriga dottern, hennes kompisar och deras små ponnyer.&nbsp;– Vår vision när vi fick arrendet på gården var att kunna förädla och sälja från jord till bord. Jag är med när lammet föds, hela vägen till att det går till slakt och kan sedan leverera det direkt till kund, säger Ulrika Eriksson, som driver lantbruket tillsammans med maken Magnus.&nbsp;<h2>Egen gårdsbutik&nbsp;</h2>På gården bedriver de spannmålsodling, lammproduktion och odling av majs, pumpor, solrosor och snittblommor för självplock. Besättningen består av 100 tackor gotlandsfår och dorset/finullskorsningar och förser gårdens butik med kött, ull och skinn.&nbsp;– Jag tar tillvara på nästintill alla skinn, även de som kommer från de vita fåren. De skinnen används ofta som foder i tofflor. Skinnen från gotlandsfåren säljer jag som hela skinn eller sys om till tofflor och kuddar, säger Ulrika Eriksson.

Person hanterar fårskinn i en timrad butik med ullprodukter.

tunakungsgard6.jpg

Även en del av den ull som klipps från tackorna två gånger om året hamnar i gårdsbutiken.– Allt som fåren producerar ska vi ta tillvara på. 25-30 kilo av ullen sorterar vi ut och skickar till ett spinneri som spinner garn som vi sedan säljer i gårdsbutiken. Jag hade gärna gjort mer garn men man måste vara säker på att det finns köpare eftersom det blir ett dyrt garn att tillverka. Men att tillverka och sälja vårt eget garn visar för konsumenten att vi värnar om den fantastiska produkt som ullen är, säger Ulrika Eriksson.<h2>Sprida kunskap</h2>Den återstående ullen används för att sprida kunskap om får och vikten av att välja svenskt till de som bor i området.&nbsp;– Jag lägger ut i olika lokala Facebookgrupper att jag har trädgårdsull och folk kommer hit och hämtar. Då passar jag på att berätta hur viktiga fåren är i landskapet.&nbsp;Tankarna på att ta tillvara mer ull har funnits hos Ulrika, men det finns flera utmaningar som gör att hon i dagsläget inte har möjlighet. Att sortera all ull vid klippning skulle vara för arbetsamt och ta för lång tid eftersom hon har olika raser med olika färger i besättningen.&nbsp;– Det måste vara värt jobbet att sortera. Vi har både vita får och pälsfår men inte riggat för den sortering som krävs. En annan faktor är att vi inte har någon ullinsamling nära. Det går att samla här hemma förstås men det är svårt att lagra det bra. Infrastrukturen saknas helt enkelt och frakten blir dyr, säger hon.&nbsp;

Får betar under träd på en grön äng.

tunakungsgard9.jpg

<h2>1 000 ton</h2>Enligt statistik som Svenska fåravelsförbundet tagit fram är det ungefär 1 000 ton ull som tas tillvara på i Sverige, vilket är 46 procent av all ull som produceras.&nbsp;2022 tog Svenska fåravelsförbundet fram en ullskattkarta, där man gjort en skattning av den svenska ullproduktionen och hur mycket ull som varje fårras och korsningsfår kan förväntas ge utifrån antal. Exempelvis gotlandsfår, med cirka 120 000 djur, skattas att ge 280 ton ull per år och övriga korsningar skattas till cirka 130 000 djur med en ullproduktion på 260 ton per år.&nbsp;Vad tror du krävs för att mer svensk ull ska tas tillvara?– Vi behöver få till en fungerande infrastruktur. Nyckeln ligger i att tänka till kring vad ullen ska användas till och vem som är köparen. Det gäller att hitta värdekedjan, säger Ulrika Eriksson.&nbsp;Många fårbesättningar är små, gör det att det blir svårare att bygga upp en infrastruktur för ullen?– Både ja och nej. För en producent som har en liten besättning är det lättare att hantera varje fäll som klipps. Vi har en mellanstor besättning och det är bara jag och min man som ska hantera allting. För de som har större besättningar kan det finnas andra utmaningar.&nbsp;

<h3>Fakta: Tuna Kungsgård</h3>Vad: Statligt ägd gård som arrenderas av Ulrika och Magnus Eriksson.&nbsp;Areal: 400 hektar skog, 150 hektar spannmål och 30 hektar naturbeten. Därtill kommer vatten i sjön Roxen.&nbsp;Verksamhet: Spannmålsodling, lammproduktion med 100 tackor, både gotlandsfår och dorset/finull, odlar majs, pumpor, solros och snittblommor för självplock. Gårdsbutik där gårdens produkter säljs; skinn, fårskinnstofflor, garn och andra ullprodukter. Alla lamm slaktas på ett lokalt småskaligt slakteri och säljs direkt till konsument i gårdsbutik eller i köttlådor.&nbsp;Övrigt: Ulrika Eriksson är nyligen invald som ny ledamot i Svenska Fåravelsförbundets styrelse och har ansvar för skinn- och ullfrågor.&nbsp;Historia: Tuna kungsgård dyker upp i historien första gången 1288 då Magnus Ladulås gav gården till en riddare. 1549 gjorde Sveriges dåvarande kung Gustav Vasa anspråk på Tuna eftersom han var släkt med den tidigare ägaren Sten Sture d ä. Gustav Vasa satsade på att utveckla jordbruket och Tuna kungsgård blev en mönstergård för avel. 1602 gavs gården till riksmarskalk Mörner som ägde den i flera generationer. I mitten av 1800-talet blev Tuna kungsgård ett jordbruksarrende, vilket den är än idag. Fastighetsgränserna på Tuna kungsgård har sett likadana ut sedan 1692, men det är också möjligt att de inte förändrats sedan medeltiden.&nbsp;<h3 class="source">Källa: Vasaminnet- Tuna Kungsgård - Youtubeklipp från Statens Fastighetsverk.&nbsp;</h3>

<h2>Svensk ull</h2>Som relativt nyinvald ledamot i Svenska fåravelsförbundets styrelse och med ansvar för ull- och skinnfrågor hoppas Ulrika Eriksson kunna arbeta för att hitta fler samverkansformer som ökar tillvaratagandet på den svenska ullen.&nbsp;– Jag som enskild kan göra en del men det är framförallt tillsammans vi behöver göra det. Jag vill också lyfta vad värdet är av att välja svenskt och vad som är skillnaden på att köpa ett svenskt skinn och ett kinesiskt. Exempelvis så har mitt garn bara rest 20 mil och har därför en låg klimatpåverkan. Samtidigt är ju ull en komposterbar råvara och en produkt som är cirkulär och helt fantastisk, säger Ulrika Eriksson.&nbsp;I gårdens butik som håller öppet en dag i veckan och genom att dela ut trädgårdsull kommer Ulrika Eriksson i direktkontakt med konsumenter. Kunskapen och intresset om får och hur mat produceras kan se väldigt olika.&nbsp;– Jag har fått kommentarer om att det måste vara något fel på mina lamm eftersom skinnen jag säljer har ljumskarna kvar med kala fläckar och därför inte ser ut som skinnen som säljs billigt på olika möbelkedjor. Andra har frågat hur många gånger man kan få skinn från ett får. Jag tror inte det handlar om dumhet utan bara att man är allt längre från lantbruket, säger hon.<h2>Få fler att välja</h2>Att förklara, synas och berätta hur det fungerar för att få fler att välja svenskt, både kött, skinn och ull, vill Ulrika Eriksson jobba för.&nbsp;– Vi behöver vara en bro och förmedla kunskapen, säger hon.&nbsp;

<h3>Andel svensk ull som tillvaratas:</h3>2016: 27 procent ull tas tillvara.2017: 29 procent ull tas tillvara.2019: 37 procent ull tas tillvara.2020: 46 procent ull tas tillvara.&nbsp;<h3>Import av ull:</h3>Import av råull2016: 336 ton2018: 198 ton2019: 122 ton2020: 102 tonExport av råull2016: 210 ton&nbsp;2018: Ingen uppgift2019: 50 ton2020: Ingen uppgiftImport av kardad ull2016: 43 ton2018: 44 ton2019: 21 ton2020: 11 tonExport av kardad ull2016: 29 ton2018: 32 ton2019: 31 ton2020: 18 tonImport av ullgarn&nbsp;2016: 2469 ton2018: 17682019: 1502 ton2020: 1632 tonExport av ullgarn&nbsp;2016: 732 ton2018: 722 ton2019: 686 ton2020: 839 ton<h3 class="source">Källa: Svenska fåravelsförbundets siffror från 2021. Förbundet har sammanställt siffror från statistiska centralbyrån, Elitlamm och manuellt insamlade uppgifter.&nbsp;</h3>

Runt hälften av all ull som produceras i Sverige slängs.&nbsp;– I nuläget saknas infrastrukturen och det blir dyrt att frakta, säger Ulrika Eriksson, lammproducent och skinn- och ullansvarig på Svenska fåravelsförbundet.&nbsp;Hon hoppas att samverkan ska göra att mer ull tas tillvara på.&nbsp;

Cirka hälften av all ull som produceras i Sverige slängs. Ulrika Eriksson, lammproducent och skinn- och ullansvarig på Svenska fåravelsförbundet, hoppas att samverkan ska göra att mer ull tas tillvara på. 

Här kommer allt på fåret till nytta

Animalieproduktion

Ulrika Eriksson förädlar gårdens egna lamm till produkter – från jord till bord på Tuna Kungsgård. 
Hon hoppas att samverkan ska göra att mer av den svenska ullen tas tillvara på. 

Här kommer allt på fåret till nytta

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera