Hans Linderson är föreståndare på Laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi i Lund och expert på att datera med hjälp av årsringar. Laboratoriegolvet är belamrat av träbitar, svartmurkna vrakdelar från Beckholmen i Stockholm, kyrkodelar från Ronneby och bitar från hus i Stockholm.
– Beckholmen är Sveriges mest förorenade plats. Det är fullt med tungmetaller i det här, så är du i fertil ålder ska du gå ut, säger Hans Linderson, föreståndare på Laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi i Lund, om de svarta trästycken han just nu undersöker.
– Skeppsvrak kan vara svåra för vi vet inte var träet har vuxit, mycket kommer från Polen. Men det här ska vi sätta!
I mikroskopet mäter han årsring för årsring, helst i många serier, ett par mätningar från varje bit av till exempel en köl eller en husknut.
– Varje årsringserie vi tar fram ökar sannolikheten för att vi träffar rätt.
Ibland kan dendrokronologin ge väldigt exakta svar. Som i en stock från en byggnad i Stockholm, daterat till att ha avverkats i juni 1556.
– Juni eller kanske sent i maj. Sista årsringen här mot barken är från 1555 och så kan du se några celler från en ny tillväxt utanför, juni är nog ganska rätt på någon vecka när, säger han och visar i mikroskopet.
Då var Gustav Vasa kung i Sverige och det var en lång tid kvar till det som är Sverige i dag. Ändå växer träd, som fanns redan då i våra skogar, både tall och ek. 500 år är mycket, men inte uråldrigt i det skogliga ålderdomshemmet.
I laboratoriet i Lund komprimeras vår nutida historia till en kort parentes när Hans Linderson visar runt: På ett bord ligger en bit tall från 1239 som någon satte yxan i sex år tidigare. Huggmärket syns tydligt. En annan bit kommer från en tall som växte i 700 år uppe i Torne träsk innan den föll ungefär år 1300.
Den 7200 gamla tallskiva som hittades under torvbrytning i Viss mosse i Skåne ligger med andra trädelar på en bänk. Det är med hjälp av prover bland annat från Viss mosse som Hans Linderson och hans doktorand Johannes Edvardsson lagt ett pussel av årsringsserier som sträcker sig från idag och mer än 7 000 år tillbaka.
Tidsserierna är inte bara akademiskt eller historiskt intressanta. De berättar om klimatförändringar, nederbörd, goda och sämre år och plötsliga händelser och blir i sin tur pusselbitar i förståelsen av vår värld. Med sin bakgrund som skogsarbetare och utbildad på Sjöarps skogsbruksskola i Blekinge, ser Hans Linderson även dendrokronologin som skogligt intressant.
– Med hjälp av årsringarna kan vi se vad som har hänt i skogen. Jag kan konstatera att påståendet att virket skulle ha varit bättre förr inte stämmer. Det har alltid funnits tätt bra virke och dåligt glesvuxet.
Äldst i laboratoriet då? En avlång, svart och förstenad träbit, cirka 120 miljoner år gammal.