För vissa lantbruksföretag kan olika alternativ ge stora effekter. Det gäller bland annat för de fyra sektorer som i dag har extra gårdsstöd genom tilläggsbelopp, det vill säga mjölk, nötkött, sockerbetor och stärkelsepotatis.
LRF har räknat på hur de olika Cap-valen kan slå på olika typer av gårdar. Här är de tre fördelningsalternativen:
Att gårdsstöden jämnas ut inom dagens fem regioner.
Att gårdsstöden jämnas ut inom fem regioner, samtidigt som en del av gårdsstödet blir ett nytt nötkreatursstöd på 800 kronor.
Att gårdsstödet utjämnas inom en enda nationell region, och att ett nötkreatursstöd på 800 kronor införs. Alltså det förslag som Jordbruksverket står bakom.
Av exemplen som LRF tagit fram, framgår att nötköttsproducenterna tappar mycket stöd till följd av tilläggsbeloppens utfasning. Inte ens ett nytt nötkreatursbidrag skulle fullt ut reducera förlusten av EU-pengar i de valda exemplen. I synnerhet inte för intensiva nötköttsföretag.
Bättre blir utfallet för en nötköttsproducent som kan expandera och tillgodogöra sig ett eventuellt nytt nötkreatursbidrag, enligt LRF.
Växtodlare i slättbygderna tillhör en annan grupp där valet av utjämningsmodell får väldigt stor effekt. En ren regional utjämning inom dagens 5 gårdsstödsregioner skulle ge ett bättre utfall för dessa slättbygder eftersom omfördelningen blir mindre. Vid en nationell utjämning av gårdsstödet försvinner pengar från slättområdena med mer gynnsamma förutsättningar. Och ett nötkreatursbidrag skulle ytterligare försämra utfallet för den sydsvenske växtodlaren.
undefined