Handelskedjorna fruktar större makt till matjättarna
De stora handelskedjorna fruktar att den kommande EU-lagen mot oschysta affärsmetoder kan förvandlas till ett skarpladdat vapen i händerna på de allra största livsmedelsproducenterna.
Att EU griper in för att garantera bonden ett rättvisare pris väcker både oro och hopp bland livsmedelskedjans aktörer. Illustrationen här intill ger en uppfattning om de summor som i Sverige kan sättas på spel när EU väl ger sig in i livsmedelskedjan för att reglera affärsmetoder och skapa ökad transparens kring prissättningen.
Värna mindre aktörer
EU-kommissionen har valt att gå försiktigt fram och vill i ett första steg främst värna de mindre aktörerna som längst ned i kedjan är utsatta för den starkaste pressen. ”Den lille bonden” och småskaliga producenter så som Land Lantbruk har berättat i flera nummer. '
Lag 2020
I december slutförhandlas EU-lagen som för första gången reglerar livsmedelsbranschens prissättning. Då lagen träder i kraft 2020 ska en ombudsman i varje EU-land kunna lagföra "otillbörliga affärsmetoder" som vältrar över kostnader på mindre leverantörer. Sena betalningar och hastigt ändrade order är sådana exempel.
Stämma i bäcken
Men det är knappast oron för att kedjans svagaste aktörer ska få en bättre förhandlingsposition som är skälet till att den europeiska handelns intresseorganisationer i höst har lobbat för att bromsa lagen.
Handelns syfte är snarare att stämma i bäcken. För det är mycket lätt att föreställa sig att lagen efter en prövotid skärps och får vidare konsekvenser, så att även de större producenterna i kedjan kan vända sig till en ombudsman och klaga.
Brittisk ombudsman
Vilket sedan 2013 sker i Storbritannien, som är ett föregångsland, och där ombudsmannen har satt skräck i handelsjättarna med sina strikta uppförandekoder.
Att EU skulle tvinga marknaden att betala ett skäligt pris till bonden, var det få som tog på allvar för några år sedan. Allra minst i det frihandelsvänliga Sverige.
Bonden mer sårbar
Vad vi nu ser är effekterna av en successivt avreglerad jordbrukspolitik, där kvoter och politiskt garanterade priser upphävts för att släppa marknaden fri. Genom medvetna reformer har EU tagit ned jordbrukspriserna för att kunna exportera mer. Och samtidigt gjort bonden mer sårbar för de väldiga priskasten på världsmarknaden.
Där någonstans föddes tanken att marknaden skulle förmås att ge en större del av matkronan till bonden. I takt med att EU nu även urholkar direktstöden till bonden, så kommer den tanken alltmer att förvandlas till praktisk politik.