Han vill rädda kultursorterna
Odlare av gamla kultursorter upplever att de arbetar i motvind. De stora utsädesföretagen styr de politiska besluten mot en allt större likformighet i växtmaterialet.
Hans Larsson arbetar på SLU i Alnarp och har de senaste 18 åren odlat och förädlat gamla kultursorter och har inspirerat flera att följa i hans fotspår.
När EU i maj presenterade ett förslag till ny utsädeslag väckte det protester bland odlarna av kultursorter. Dessa resulterade i ett tilläggsförslag där organisationer som arbetar med bevarandesorter undantas.
– Men inget är klubbat så vi vet inte hur det blir. Oavsett vilket kommer det endast att vara tillåtet att odla sorterna på den egna gården, inte sälja eller överlåta. I så fall måste man registrera sorterna mot en avgift, förklarar Hans Larsson.
Tanken med kultursorter är att de ska anpassa sig till odlarens och platsens förutsättningar. Hans Larsson har ett exempel med emmervete där han under två hårda vintrar hade problem med övervintringen. Men genom att ta utsäde från de starkaste plantorna fick han den tredje vintern fram en sort som klarade sig.
– Selektion år efter år ger stabila förändringar, säger Hans Larsson.
I början av juli deltog han i den nordiska konferensen om lant- och kultursorter i ekologisk odling i bohuslänska Dingle. Hotet om striktare utsädeslagar var förstås ett av samtalsämnena.
– Utsädeslagarna hade en funktion för 100 år sedan för att få bort dåligt material. Men varför försöka stoppa det vi håller på med? Det har en så liten betydelse i det stora hela, menar Hans Larsson.
I Frankrike utdömdes tidigare miljonböter mot småföretag som arbetar med kultursorter men de fortsätter på annan plats, ungefär som en gerillarörelse.