Mattias Eriksson är doktorand vid SLU i Uppsala och har sedan 2010 undersökt vad som kastas inom frukt och grönt, chark, kött, mejeri och ost i sex Willysbutiker.
Frukt och grönt
Avhandlingen, som läggs fram på fredag, visar att frukt och grönt stod för hela 84 procent av den kasserade vikten och omkring 50 procent av den klimatpåverkan som svinnet innebär. Det mesta rörde sig om reklamationer, det vill säga varor från leverantörerna som inte höll tillräcklig kvalitet, enligt butikernas bedömning.
Kött stod endast för 4 procent av den kasserade vikten, vilket ändå motsvarade 30 procent av klimatpåverkan till följd av att köttproduktion ger upphov till större utsläpp.
Klimatpåverkan
– Man kommer fram till olika slutsatser beroende på hur man mäter. Riktar man in sig på svinnet i pengar eller klimatpåverkan är köttet det större problemet, säger Mattias Eriksson.
Han konstaterar vidare att andelen svinn är större i butikerna ekologiska sortiment än bland de konventionella varorna.
– Det beror främst på att omsättningen är betydligt lägre för ekovaror. En pall med mellanmjölk säljer snabbt slut och inget riskerar att bli gammalt medan exempelvis en korv med speciella egenskaper kanske bara säljs sporadiskt.
Förvaringstemperatur
Mattias Eriksson pekar på att lägre förvaringstemperatur skulle kunna bidra till längre hållbarhet och minskat svinn, framför allt i köttdiskarna. I mejerikylen däremot skulle en temperatursänkning kosta mer än den smakar.
– Handlarna är inriktade på att tjäna pengar, men överlag har butikerna kommit ganska långt i arbetet med att minska svinnet. Det är hela tiden en avvägning mellan åtgärder och kostnader.
– Min egen plan framöver är att flytta fokus till andra delar av livsmedelskedjan, som till exempel restauranger och storkök, där man ligger lite efter och försöker skapa sig en bild av problemet, säger Mattias Eriksson.