Han har hittat en ny utmaning
Han kallar sig norrlänning, låter som en skåning och har energi som en duracellkanin. När charkkungen och grisbonden Mikael Hugoson slutar som VD väntar en ny utmaning – nötköttsuppföding.
– Nötkött är lönsamt och en bristvara. Samtidigt finns det tusentals mjölkraskalvar som ingen vill ha och ibland slås tjurkalvarna ihjäl. Det vill jag göra något åt och har börjat planera för uppfödning av kalvar i stor skala, säger Mikael Hugoson.
Beslutet att sluta som VD på sitt företag Nyhléns Hugosons i Luleå och överlämna chefsstolen till Magnus Nilsson från Scan AB har knappt kallnat förrän nya planer gror.
– Ja, men vadå… Jag har mark, maskiner, resurser och nu får jag mer tid. Det första blir att skaffa mig kunskaper så att jag kan få igång en rationell uppfödning. Grisar kan jag, men nötboskap vet jag inte så mycket om, men så snart vi byggt de stallar som behövs ska vi komma i gång, säger Mikael Hugoson.
Han säger att finns en stor marknad för nötkött, särskilt lokalproducerat. På sikt vill han producera 1000 ton nötkött under eget märke.
– Marknaden finns och växer, det har jag sagt till bönderna länge. Men det är ingen som har nappat. Jag är i första hand bonde och nu ska jag hitta vägen. Förhoppningsvis kan det även stärka mjölkbönderna som då kan tjäna en slant på tjurkalvarna.
Den 1 juni lämnar han VD-stolen och blir i stället styrelseordförande i Nyhléns Hugosons, som han äger till 51 procent. Resten äger Scan.
Den som trodde att VD-bytet var en nedtrappning för Mikael Hugoson misstog sig, även om ambitionen är att ta det lite lugnare.
– Min yngste son har varit väldigt illa däran och vi var inte säkra på att han skulle klara det. Jag har även klarat mig igenom en period med cancer, det här har gett tid till eftertanke. Någon pensionering är det inte tal om men jag prioriterar tiden annorlunda nu. Det ska också bli mer tid för jakt och promenader i skogen där jag trivs bäst, säger Mikael Hugoson, som även är skogsägare med stora fastigheter i Norr- och Västerbotten.
Under den pågående griskrisen fick han mycket kritik för att ha pressat priserna i norra Norrland.
– Ja, men det har inte funnits något alternativ, lönsamheten är för dålig. Trots att vi minskat antalet grisar från 85 000 för fem år sedan till 50 000 i år så finns det faktiskt fortfarande inte någon lönsamhet. Vi tvingas subventionera grisköttet med övrig verksamhet och så kan vi inte ha det.
Mikael Hugoson säger att det funnits för många små grisproducenter. Nu har flera lagt av och strukturen ser bättre ut. Han vill inte riktigt erkänna att det var en medveten politik att straffa ut de små.
– Nja, när det gäller Jämtland var det nog så, det blev för dyrt med grisar därifrån. I övrigt har det blivit en naturlig avgång under griskrisen, säger Mikael Hugoson.
Han poängterar att Nyhléns Hugosons är villigt att stötta med lån till de duktiga grisproducenter som vill satsa i större skala för att nå lönsamhet.
Den nya köttrasgrisen som är på väg att ersätta Piggham tror han mycket på.
– Vi prioriterar den helt och hållet nu och det ser mycket bra ut. Kanske kan den bidra till att vända den negativa trenden. Den marknadsförs överallt under namnet "Guldkvalitet” och vi ska övertyga handeln om att den bör betalas några kronor extra, säger Mikael Hugoson.