Jens Lei från danska Sønderborg bättringssår sina utvintrade höstveten med hjälp av Cropsatbilder. Bilderna och gps-en hjälper honom att hitta isbrännorna. En tilldelningsfil beräknad från bilderna styr såmaskinens utmatning att Jens också sparar utsäde.
Med beståndstäthetsbilder från Cropsat slipper Jens Lei från danska Sønderborg köra på måfå när han bättringssår sina utvintrade höstveten. Dessutom styr bilderna automatiskt utsädesmängden efter behov. I Cropsat har Jens lagt in att delvis skadade områden ska sås med 130 kg vårvete per hektar medan områden som helt utvintrat får full giva, 180 kg vårvete per hektar.
Med information från satellitbilder räknar Cropsat ut mängden grönmassa på olika delar av ett fält. Resultatet blir ett vegetationsindex som påminner om den information en kvävesensor ger.
Med indexet kan man räkna fram hur grödans kvävebehov varierar över fältet och sedan göra en tilldelningsfil för kväve åt konstgödselspridaren.
Men vegetationsindexet kan också användas på det sätt Jens Lei gjort, för att bedöma hur utvintringsgraden hos höstvete varierar över fältet, och därefter låta variationen styra utsädesmängden vid bättringssådd. Mer om Cropsat HÄR.
Tilldelningsfilen Jens gjorde på datorn har han fört över till såmaskinen med en minnespinne. Med Jens inställningar är ljusblått på kartbilden höstvete som är okej.
I de mörkblå områdena är vetet så pass utvintrat att Jens lägger tvåtredjedels giva vårvete, medan de totalskadade lila områdena på hans karta får full vårvetegiva.
Såmaskinen får inte vara äldre än att maskindatorn styr utmatningsvalsarna oberoende av körhastigheten, valsarna får alltså inte vara markdrivna. Jens har en ungefär tio år gammal Väderstad Rapid A400 S med hydrauldrift av utmatningen. Med den maskinen fungerar bättringssådd med Cropsat perfekt.
Filmen och berättelsen om Jens Lei kommer från Landbrug og Fødevarers (danska LRF) rådgivningsorganisation Seges.
