Hälsingestintans grundare Britt-Marie Stegs är förstås på plats denna råkalla decemberdag när det
– Vi är först i Europa och frågan är om det finns någon lika högteknologisk motsvarighet i hela världen, säger Britt-Marie Stegs.
Anläggningen är fortfarande under intrimning men i full drift ska den kunna ta 30 djur per dag och ändå ha tid att flytta sig upp till 15 mil för att stå redo på nästa gård dagen därpå. Den bemannas av fem personer som kommer att få färdas landet runt på sina uppdrag.
Tanken föddes för 2,5 år sedan. Långa slakttransporter och väntan tillsammans med främmande djur skapar stress och sämre köttkvalitet. Miljön ökar också risken för skador.
– Men vi gick verkligen över ån efter vatten. Det mobila buffelslakteri i USA som var vår utgångspunkt visade sig vara konstruerat i Gällivare, säger Britt-Marie Stegs.
Hälsingestintan kom i kontakt med Kometos i finska Kauhajoki, ett företag med 25 anställda och lång erfarenhet av mobila slakterier, framför allt till rennäringen. Enheten består av två lastbilar med släp varav det ena ekipaget utgör själva slakteriet och det andra kylutrymme.
Thomas Lyck, chef för det mobila slakteriet, uppskattar att cirka 75 procent av all inredning och utrustning är specialtillverkad.
Själva slakten följer annars gängse mönster. Leverantören kan om så önskas sitta vid en bildskärm och följa allt som händer, till exempel när köttet klassas. Betalningen överförs samma kväll, undantaget eventuellt marmoreringstillägg.
– Vår betalning följer marknaden men vi har ett system som gör att bonden tjänar på om fler av hans djur som kan säljas som Hälsingestintan. Vi är bokade in i februari och många verkar tycka att det är spännande när det händer något nytt, säger Britt-Marie Stegs.
Djurägaren Georg Sjödahl ansluter senare under dagen. Han har landets näst största ranchproduktion med närmare 600 dikor och har bokat in ett nytt besök av Hälsingestintan en bit in på nästa år.
– Det har pratats om mobila slakterier så länge jag har varit med i branschen så det är fantastiskt att någon har vågat ta steget och satsa. Jag kände direkt att vi ville vara med på detta, säger Georg Sjödahl.
Britt-Marie Stegs räknar med att slaktmetoden kostar 7–14 kronor mer per kilo men tror sig kunna ta ut mervärdet. Det gårdsslaktade köttet får en speciell etikett och är fullt spårbart från gård till bord. Hälsingestintan har förbeställningar på köttet ett halvår framåt i tiden.
I mitten på nästa år räknar företaget med att beställa nästa mobila slakteri. Totalt investerar Hälsingestintan 40 miljoner kronor om man räknar in besättningar på cirka 400 djur som företaget äger.
– På det här viset kan vi lyfta gårdarnas mervärde. Det är den enda vägen för Sveriges bönder i framtiden, menar Britt-Marie Stegs.