Hållbar jakt måste vara målet
LEDARE: Att markägarna får mer inflytande över jakten bör vara en självklarhet. Ur ekonomisk synpunkt liknar älgstammen Ebberöds bank, skriver Kerstin Davidson.
På sistone har debattens vågor gått höga kring det system för älgförvaltningen som trädde i kraft vid årsskiftet. Förvaltningen är indelad i älgförvaltningsområden, så stora att de inrymmer sin egen älgstam och dessa är i sin tur indelade i älgskötselområden. I toppen finns en älgförvaltningsgrupp bemannad av tre jägare och tre markägare. En markägare ska ha ordförandeposten, och därmed utslagsrösten.
Från jägarhåll har det klagats över att markägarna kapar åt sig för stor makt, och det har stridits om stadgarna för älgskötselområdena.
Men det bör vara en självklarhet att markägarna får mer inflytande över jakten. Ser man ekonomiskt på älgstammen liknar det Ebberöds bank. Enligt jägarkårens uppskattningar är älgens jaktvärde 1,4 miljarder kronor, den största posten utgörs av det man kallar rekreationsvärde. Men kostnaderna för dagens stora älgstam - i skador på skogen och även i trafiken - har beräknats till 2 miljarder.
Den senare siffran är några år gammal och troligen alltför lågt räknad. I nummer 6 av Skogsland presenterades nya rön som visar att älgens betande inte bara ger sänkt kvalitet på virket av framför allt tall, betandet sänker också tillväxten i skogen. På Sveaskogs marker - 14 procent av Sveriges produktiva skogsmark - är sänkningen av tillväxten så stor som 20 procent. Och skogen är en av Sveriges viktigaste exportnäringar, det får man inte glömma bort!
Leder sedan ett hårt betestryck till att skogsägare avstår från att plantera tall är vi inne i en ond cirkel. Hur gran planterad på utpräglade tallmarker kommer att växa vet man ännu inte. Det är också en utveckling som slår mot biologisk mångfald och - mot älgstammen. I en tät granskog finns inte mycket att äta för älgen.
Det bör även de jägare inse som vill ha en älgstam av kvalitet på längre sikt. Stammen måste vara i balans med fodertillgången och skogsägare måste våga ta risken att plantera tall.
Den nya älgförvaltningen är ett bra ramverk som bygger på kunskapsinhämtning. Nu gäller det att det fylls med intresserat och kunnigt folk och en konstruktiv dialog. En hållbar jakt måste vara målet.