”Studien visar inte att korna hade det lika bra inomhus”
Man bygger inte förtroende genom att utestänga exempelvis representanter för djurskyddsorganisationer från presentationer av en studie av kor inomhus, skriver Gunnela Ståhle.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Det finns potential att förbättra kornas inomhusmiljö och skötsel. Det visar rådgivningsföretaget Växas studie av när 1 500 mjölkkor hölls inomhus i arton månader. Men den viktigaste slutsatsen är, enligt rapporten, ”att vi kan inte förkasta vår hypotes om att kornas välfärd försämras över en förlängd period inomhus”. Studien utfördes på uppdrag av LRF Mjölk.
Jag anser att studien inte kan användas för att hävda att korna har det lika bra inomhus året runt som att vistas på bete, vilket har framförts av vissa mjölkbönder. I studien ingick inte en jämförelse med kor på bete. Det meddelades också av projektledaren hos Växa i expertgruppen i utredningen Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56). Det finns exempel på försämringar av inomhusdrift. Intressant nog sågs inga signifikanta skillnader i mjölkavkastning. Valet av besättningar var inte heller slumpmässigt, vilket innebär att man inte heller kan översätta resultaten till att generellt gälla lösdriftsbesättningar. Elisabeth Nilssons förslag i betänkandet (SOU 2024:56) innebar att lösdriftsbesättningar i Djurskyddsförordningen skulle undantas från kravet på bete. Hon valde att inte precisera eventuella krav på lösdriftsbesättningarna.
Att kors hälsa och välfärd förbättras på bete är EUs livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSAs slutsats efter att ha studerat all tillgänglig forskning. Det ligger till grund för Jordbruksverkets slutsats att djurvälfärden för kor kommer att försämras om man i Djurskyddsförordningen tillåter att kor i lösdrift undantas från kravet på bete sommartid. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i september 2024 har 21 etablerade forskare också visat att forskningen är tydlig när det gäller betets positiva effekter på kors hälsa och välfärd.
I mars 2023 godkände Uppsala djurförsöksetiska nämnd rådgivningsföretaget Växas ansökan om att utvärdera hälsa och välfärd hos 1 500 kor som skulle hållas inomhus i lösdrift i 18 månader. Studien ansågs vara av värde som kunskapsstöd i den aktuella debatten kring reglerna för bete och bidra till tryggad djurvälfärd samtidigt som mjölkproduktionens ges goda produktionsvillkor och konkurrenskraft. Nämnden hävdade att studien inte skulle innebära någon påtaglig försämring av djurens välbefinnande eller allmäntillstånd. Det betyder som jag ser det att nämnden alltså redan hade bestämt utfallet av studien trots att befintlig forskning visat att kor mår bättre på bete och att jämförelse med bete inte har ingått i studien. Den djurförsöksetiska nämnden i Göteborg nekade godkännandet av studien av just de skälen. Jag ifrågasätter därmed djurförsöksetiska nämnden i Uppsalas objektivitet.
En av LRFs viktigaste uppgifter är att bygga förtroende för svensk livsmedelsproduktion. I det arbetet bör ingå dialog med viktiga opinionsbildare. Den tycker jag saknas i dag och man bygger inte förtroende genom att utestänga exempelvis representanter för djurskyddsorganisationer från presentationer av en studie av kor inomhus. Vilka frågor vill man inte ha?
Gunnela Ståhle,
Samhällsdebattör