Vi måste ha en tydlig ersättningsrätt när vi hindras från normalt skogsbruk. Det som står i Sveriges grundlag att ”när pågående markanvändning avsevärt försvåras, skall ersättning utgå” måste respekteras, skriver Paul Christensson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Årets Nobelpris i ekonomi är intressant av den anledningen att man genom empiriska studier sökt förstå varför vissa länder har en god ekonomisk utveckling och varför andra länder har en sämre välståndsutveckling. Det man lite förenklat kan se är att har man en väl fungerande demokrati, väl fungerande myndigheter och en trygg äganderätt så blir välståndsutvecklingen för alla i samhället väsentligt bättre än när någon eller flera utav dessa faktorer fallerar.
Utfallet av nobelpristagarnas studier är inte så överraskande för oss som har några år på nacken. Vi var ju med och såg hur öststaterna i Europa utvecklades efter andra världskriget. Jämförelsen med Västeuropa där demokrati, god myndighetsutövning och en stark äganderätt var ju enorm. Reser man i gränstrakterna mellan gamla Öst- och Västtyskland nu trettio år efter murens fall kan man fortfarande se skillnader, förfallet i gamla öst var så fundamentalt att det inte räckt med 35 år för att komma ikapp. Jag tycker det stämmer till eftertanke i dessa dagar.
Nya generationer verkar inte alltid inse att vilket vägval man tar får långsiktigt stor påverkan. Vi ser hur autoritära ledare tar för sig, vi ser hur korruption äter sig in i olika myndigheter och vi kan se hur äganderätt urholkas på olika sätt.
Min övertygelse är att vi behöver ständigt återerövra dessa grundläggande värden även här i Sverige. Låt mig ta två exempel som berör oss skogsägare.
För det första måste vi ha en tydlig ersättningsrätt när vi hindras normalt skogsbruk. Det som står i Sveriges grundlag att ”när pågående markanvändning avsevärt försvåras, skall ersättning utgå” måste respekteras. Det vi nu ser händer allt fler skogsägare. Att man blir förbjuden att bruka sin skog på grund av någon art och att man sedan måste stämma staten med risk att man dels inte får någon ersättning och dels ska betala statens rättegångskostnader, urholkar helt viljan att skapa naturvärden eller att lita på samhället.
Det andra exemplet jag vill ge är att god myndighetsutövning är helt central. Här är det inte sällan en kombination mellan beslutsfattare i regering och riksdag samt berörd myndighet som avgör hur det blir för oss skogsägare. Vi har under cirka tio års tid sett varthän det barkade med artskyddsfrågorna, där rättsosäkerheten brett ut sig. Vi har påpekat detta för politiken men den har inte förmått ta sig samman och skapa ett hållbart regelverk och i den miljön har det blivit allt svårare att bedriva en god rättssäker myndighetsutövning.
Många borde ta till sig av slutsatserna som ligger till grund för årets Nobelpris i ekonomi.
Paul Christensson,
Ordförande LRF Skogsägarna
Läs också: Obegripliga beslut över markägarens huvud
