Pär Olsson grundade avdelningen för miljö vid Institutet för Livsmedel och Bioteknik i Göteborg och var med om att introducera livscykelanalyser inom den svenska livsmedelsforskningen.
Vid sidan om det arbetet har han drivit ett lantbruk med nötdjur.
Lantbruk.com rapporterade i går om
Teknikförbättringar och minskad konsumtion av nötkött och mjölkprodukter är viktigare och har större betydelse för möjligheten att nå klimatmålen, enligt de forskarna.
– Det är tveksamt om expertisen i den här studien har rätt sammansättning. Jag tycker att de gröna forskningsfälten är underrepresenterade, det finns inga representanter för exempelvis SLU eller forskare inom etologi, marklära, mikrobiologi och så vidare. Det är tekniska fysiker, duktigt folk allihop, men de är inte inriktade på livsmedelsproduktion, säger Pär Olsson.
Han anser vidare att den aktuella studien bygger på en felaktig grundsyn genom att den, enligt honom, inte tar hänsyn till att det finns två kolcykler, en kortare där utsläppen genereras av växter och djur och en lång, fossil kolcykel med utsläpp från till exempel kol och olja.
– Utsläppen i den korta cykeln är ett nollsummespel, de åtföljs av ett lika stort upptag av växtligheten i naturen. Metan som kossorna släpper ut är visserligen en mycket kraftfullare gas än koldioxid, men metan är en reaktiv gas med en halveringstid på tolv år, den försvinner successivt, och det här beaktar man inte tillräckligt, säger Pär Olsson.
Han anser inte att produktion och konsumtion av nötkött utgör ett miljöproblem.
– Om vi skulle tänka mer på kvalitet och inte bara på kvantitet och pris, så har vi en tillräcklig självförsörjningsgrad på nöt i Sverige. Det finns också väldigt mycket man kan göra för att effektivisera livsmedelsprocesserna, säger Pär Olsson.