Johan Sedenius

Man med glasögon står vid ett träd i en solbelyst grön skogsmiljö

Markus 1.jpg

LRF och andra aktörer med koppling till livsmedelsproduktionen har under lång tid kontinuerligt betonat behovet av och vinsterna med ökad tillväxt i sektorn. Den nya rapporten med namnet Grön uppväxling beskrivs just som en tillväxtagenda för svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion. Rapporten innebär samtidigt en kraftsamling eftersom aktörerna bakom den representerar både primär- och förädlingsledet. Arbetet initierades under hösten förra året .– Det finns nya omvärldsfaktorer som gör att den här gången står alla stjärnor rätt och då tänker jag på geopolitiken naturligtvis och på klimatförändringen med ökad förekomst av extremväder. Vi har även livsmedelsstrategin 2.0. Den här dramaturgin har vi aldrig haft tidigare och inte heller den breda politiska uppslutningen där alla partier vill öka matproduktionen, säger Markus Hoffman.

<a href="https://www.landlantbruk.se/sa-paverkar-den-grona-omstallningen-bondens-resultat">Läs mer: Så påverkar den gröna omställningen bondens resultat</a>

<h2>Inkluderar omställning</h2>Han är hållbarhetsexpert vid LRF och har lett den organisationens arbete med den nya sammanställningen som presenteras kort inpå rapporten om kostnaderna för lantbrukets gröna omställning. Några av de tyngsta åtgärderna i omställningsrapporten har vävts in i tillväxtrapporten, till exempel restaurering av 100 000 hektar naturbetesmark samt täckdikning och bevattning för ökad resiliens mot extremväder.– Livsmedelsföretagen har under våra arbetsgruppsmöten varit tydliga med att det är positivt för dem om vi lyckas öka produktionen på gårdarna. Vi vill växa tillsammans och det är bra att konsolidera den relationen, säger Markus Hoffman om samarbetet med industriledet i värdekedjan.Den nya tillväxtagendan belyser både brett och djupt flera olika områden som är betydelsefulla för att utveckla svenskt lantbruk och svensk livsmedelsindustri, allt från sektorn sedd i ett globalt sammanhang till beredskapsbehovet, importberoendet vad gäller insatsvaror, marknadsförutsättningarna och möjligheterna att nå produktionsmålen i fem av lantbrukets delbranscher – växtodling, kött, mjölk, ägg och matfågel samt frukt och grönt (se exempel i faktaruta och grafik).<h2>Enighet om målen</h2>Utifrån ambitionerna i den uppdaterade livsmedelsstrategin har Jordbruksverket presenterat mål för livsmedelsproduktionen till 2035. Målen är föreslagna som ökad försörjningsgrad som visar svensk produktion i förhållande till totalkonsumtionen. I den nya rapporten utgår de inblandade aktörerna från myndighetens målförslag. LRF har tidigare uttryckt något större optimism gällande tillväxten i till exempel animaliesektorn.– Det finns en stor fördel med att vi går fram med gemensamma mål. Annars är risken att samtalet kommer att handla om att lantbruksnäringen och staten har olika mål. Det är viktigt för att få politiker att lyssna på oss att vi kan vara ganska eniga, säger Markus Hoffman."För att lyckas måste livsmedelsstrategins mål ges samma övergripande tyngd i politiken och myndighetsstyrningen som bland annat miljökvalitetsmålen och beredskapsfrågorna har i dag. Om inte strategin väger tillräckligt tungt i avvägningen mellan olika samhällsmål riskerar livsmedelsproduktionens intressen att trängas undan och målen att inte uppnås" heter det i en tydlig passage i rapporten om hanteringen av målkonflikter.<h2>Närmare 20 000 jobb</h2>På övergripande nivå kan en grön uppväxling fram till 2035 enligt rapporten medföra omkring 19 000 nya jobb, bättre lönsamhet och villkor för dem som verkar i sektorn, ökad beredskap för landet som helhet, en förbättrad handelsbalans som stärker svensk ekonomi, direkta skatteintäkter om cirka 5 miljarder kronor samt ekosystemtjänster utöver livsmedelsproduktion till ett värde av 4-7 miljarder kronor.Kapitalbehovet i primärproduktionen fram till 2035 beräknas till cirka 76 miljarder kronor och i förädlingsindustrin till cirka 32 miljarder kronor, sammanlagt drygt 100 miljarder kronor således. I industriledet handlar det främst om att etablera nya anläggningar och fabriker medan det i lantbruket rör sig om många olika saker, exempelvis forskning och utveckling, aktivering av åkermark och nya djurstallar. För lantbrukets del behöver kapitalet genereras dels inom näringen och dels via Cap.– Vi vill att i första hand politiker ska läsa den här rapporten, de politiska förutsättningarna har jättestor betydelse för att kunna förverkliga det vi beskriver. &nbsp;Det jag tror kommer att vara extra intressant i det sammanhanget, det är ju valår i år, är de 19 000 nya jobben, varav ungefär hälften i primärproduktionen. Det motsvarar två nya Northvolt, säger Markus Hoffman.<h2>Beslut vid köksbordet</h2>– Det här dokumentet har också stor psykologisk betydelse för oss som är verksamma i livsmedelsvärdekedjan, signalen är att nu kör vi. Vissa investeringsbeslut behöver fattas i tjusiga styrelserum hos stora företag men de många besluten fattas hemma vid köksborden. Det är tusentals gårdar som ska öka sin produktion i allt från tomater till mjölk. Exklusive dagligvaruhandeln är vi totalt cirka 100 000 anställda i den här kedjan och det vill vi gärna lyfta upp, fortsätter han.LRF har för avsikt att framöver sprida och förankra rapporten i regionerna runt om i landet. Markus Hoffman påminner om att lantbrukets delbranscher via sina organisationer parallellt driver egna tillväxtagendor. Ambitionen är vidare att göra årliga avstämningar i hur den gröna uppväxlingen i Sverige fortskrider och att brett dela med sig resultaten.

<a href="https://www.landlantbruk.se/gron-uppvaxling-i-svenskt-lantbruk-mer-mat-mer-natur">Läs mer: Markus Hoffman: Gröna begrepp på folkets beställning</a>

<h3>Fakta: Grön uppväxling</h3>Under 2026 satsar regeringen 575 miljoner kronor på uppbyggnad av beredskapslager, primärt för spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen.Det krävs kraftfulla invest­eringar för att säkerställa en inhemsk produktion av mineralgödsel och tillgång till andra grund­läggande insatsvaror.Livsmedelsföretagens medlemmar uppger att 80 procent av det de producerar kommer från svensk råvara.I dag ligger cirka 100 000 hektar av åkermarken i träda och omkring 250-300 000 hektar av vallarealen.Svenska hushåll lägger 13-14 procent av sin disponibla inkomst på livsmedel och alkoholfria produkter. Andelen har aldrig varit så låg tidigare.Med ett förädlingsvärde på cirka 61 miljarder kronor och 49 000 sysselsatta är livsmedelsindustrin landets fjärde största industrigren.Förutsättningar som krävs för att möjliggöra den gröna uppväxlingen.Handlingskraft i branschen. Stimulera genomförandet av branschens strategier och handlingsplaner för tillväxt.Politiska mål. Omsätt Jordbruksverkets förslag om ökad produktion i konkret politik.Regelförenkling. Genomför regelförenklingar som möjliggör uppväxlingen.Finansiering. Öka tillgången till investeringsstöd,f örbättrade lånevillkor och andra finansieringslösningar.Säkra insatsvaror. Bygg upp strategiska omsättningslager och säkra inhemsk produktion av kritiska insatsvaror.Exportfrämjande. Gör ökad livsmedelsexport till en nationell prioritet.Forskning och innovation. Öka offentliga satsningar på tillämpad forskning och innovation inom livsmedelssektorn.Kompetensförsörjning. Utveckla en långsiktig nationell kompetensstrategi för svensk livsmedelsproduktion.Ägar- och generationsskiften. Stärk social hållbarhet och skapa förutsättningar för unga att investera.Klimatanpassning. Möjliggör investeringar i motståndskraft mot ett mer oförutsägbart klimat.Klimatomställning. Skapa förutsättningar och finansiering för att genomföra åtgärder för minskad klimatpåverkan.Biologisk mångfald. Främja biologisk mångfald, till exempel inom ramen för pågående regeringsuppdrag.<h3 class="source">Källa: Grön uppväxling, LRF, Lantmännen med flera 2026.</h3>

Ökad tillväxt i de gröna näringarna och livsmedelsindustrin är bra för Sverige. Det är möjligt att skapa cirka 20 000 nya jobb, öka statens intäkter, stärka beredskapen i landet och samtidigt nå miljö-och klimatmålen.Så kan man sammanfatta budskapet i en ny rapport som har tagits fram gemensamt av LRF, Lantmännen, Scan Sverige, Arla och Livsmedelsföretagen.

Ökad tillväxt i de gröna näringarna och livsmedelsindustrin är bra för Sverige. Det är möjligt att skapa tusentals nya jobb, öka statens intäkter, stärka beredskapen i landet och samtidigt nå miljö-och klimatmålen. Det är budskapet i en ny tillväxtagenda.

”Signalen är att nu kör vi”

Lantbruk

Grön uppväxling: rapporten som visar hur ökad svensk livsmedelsproduktion kan skapa 19 000 jobb och stärka landets beredskap.

Ny rapport om gröna uppväxlingen: ”Signalen är att nu kör vi”

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera