Grödtest i Gropen på Borgeby Fältdagar
Både jorden och utsädesmängden har stor betydelsen för hur bra grödan klarar torka visar försök i Gropen på Borgeby fältdagar.
Osannolikt varma och ovanligt torra maj har gått hårt åt grödorna på åkrarna.
– Vi hade helt andra planer, men det är svårt att inte tala om vatten här, säger Jens Blomqvist, HIR Skåne, som är ansvarig för Gropen på Borgeby fältdagar, en grop som erbjöd lite svalka för besökarna på torsdagen.
Lerigt klarar sig bättre än sandigt
Jens Blomqvist berättade att leriga klarar sig bättre än sandiga jordar. Inte för att lerjorden binder mer vatten per volym jord utan för att rötterna från växterna kommer ner längre i marken och har mer jord att suga vatten från i lerig jord.
– Jag vill poängtera hur viktigt det är med alven, den vattenförande kapaciteten. Jorden spelar jättestor roll, säger han.
– Rotdjupet är 30, 40 centimeter på en sand och hur långt som helst på en väl aggregerad lera.
Genetiken spelar roll
Genetiken på växterna spelar förstås också stor roll. Växter med djupa rötter och växter som snabbt skickar ned rötterna långt i marken klarar sig bättre än växter med långsamma och grunda rotsystem. Höstgrödor klarar sig bättre än vårgrödor.
– Det syns tydligt på vårgrödor i år, vem som hann så tidigt och inte.
Torka kräver liten utsädesmängd
Men också utsädesmängden spelar stor roll. Ju mindre utsädesmängd desto mindre konkurrens om. I Gropen har man sått vårkorn med 150, 350 respektive 700 kärnor per kvadratmeter.
– I våras när det var som hetast kunde vi se skillnad. Det tjocka beståndet led oerhört i torkan i slutet av maj när det var som hetast, säger Jens Blomqvist.
– Ett torrt år ska man ha en liten utsädesmängd så att det inte pumpar rent på vatten. Men det lätt att säga i efterhand.