Grisnäringen kan lära av kycklingbranschen?
Grisföretagardagen på Elmia andades optimism med över 500 besökare. Paneldebatten som inledde gav en intressant jämförelse med kycklingbranschen.
För att få perspektiv utifrån var Britt-Marie Stegs, VD för Hälsingestintan, och Maria Donis, VD för Svensk Fågel, inbjudna till paneldebatten tillsammans med grisuppfödarna Gun Ragnarsson, Mattias Espert och Anders Johansson.
Britt-Marie Stegs menade att profilering av gris i butikerna fortfarande är för dålig och alltför prisfokuserad. Hon berömde satsningen på Guldgrisen och betonade vikten av att ha en stark organisation som etablerar varumärket.
– Sedan går det att ha riktiga spetskoncept. Vi har själva börjat med att sälja unga hongrisar, vi tar 100 i veckan från Mats Olsson på Holmsbergs Gård utanför Kalmar, berättade Britt-Marie Stegs.
Maria Donis konstaterade att hon blir förvirrad när hon ser alla organisationer som finns inom grisnäringen. Jämförelsen med Svensk Fågel är i och för sig inte riktigt rättvis eftersom det bara finns 160 kycklinguppfödare.
– Se till att samordna hela värdekedjan, tydliggör vem som gör vad. Själva har vi gått igenom alla gårdar och har kunnat kapa "svansen", alltså de som inte lever upp till kraven. Sedan får vi snabbt signaler om något har gått snett, förklarade Maria Donis.
Det framgick att debattledaren Annika Bergman, styrelseledamot i LRF och tidigare ordförande för Sveriges Grisföretagare, var lite avundsjuk på den lyckade marknadsföringen med att göra fredag till den dag när man äter kyckling.
Över 90 procent av kycklinguppfödarna är med i uppföljningsprogrammet Tuppen. Det kan jämföras med de cirka 60 procent av grisuppfödarna som är anslutna till Pigwin.
Anders Johansson, som producerar gårdgris för Ica på Östra Kråkerum norr om Kalmar, betonade också vikten av produktionsuppföljning. Han uppmanade alla att fokusera på sitt eget företag i stället för på olika problem som till exempel djurskyddslagen.
Mattias Espert, styrelseledamot i Sveriges Grisföretagare med uppfödning på Kvarnlyckan öster om Trelleborg, talade sig varm för storproduktion. Han har själv byggt sitt stall helt enligt dansk modell.
– Vi måste ta debatten för att få ned kostnaderna. Det är inte så många nycklar som behöver vridas om och jag upplever det som att det nu finns en viss lyhördhet på Jordbruksverket, menade Mattias Espert.