Stormskadorna, skogsbruket och skogskiftenas utseende har fått mig att fundera mycket över hur vi påverkar rågångsgrannar med vår aktivitet i skogen, särskilt då föryngringsavverkningar som är det kraftigaste ingreppet. När jag som skogsägare gör en avverkning har jag tydligen ingen skyldighet att meddela grannen mina planer. Däremot om jag ska bygga en friggebod i tomthörnet måste grannens tillstånd inhämtas.
Som skogsägare vill jag gärna veta vad mina rågångsgrannar har för planer som kan påverka mig. Förhoppningsvis känner jag mina grannar och vi har en bra dialog, men som i ett hyreshus kanske jag knappt vet vem min granne är. Därför skulle jag vilja se ett system där till exempel avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen med automatik blev vidarebefordrat som information till närmsta grannar. Med dagens IT-system borde det inte vara så svårt att få till en automatisk lösning, det kan säkert några kloka tjänstekvinnor och -män komma på en bra metod. Om jag får veta att en avverkning är på gång har jag åtminstone fått en chans att agera, även om jag är ända borta i Flen.
Bilden är ett exempel på hur det kan se ut på skogsmarken.
Den visar ett typiskt jämtländskt skogsområde intill en stor myr. Marken är som vanligt indelad i flera mer eller mindre smala skiften. Skogsägare A, B, C och E har avverkat under senare tid, A och C under sommaren 2014, B avverkade 2010 och E avverkade så nyligt som i november 2014. Skogsägare D har dock sparat sin fina tallskog. I december kom stormen och fällde mer än 60 procent av skogsägare D:s träd på hens 65 meter breda skifte. Till saken hör att D är utboägare boende i Flen och besöker sin skog två-tre gånger per år. D hade alltså ingen aning om att granne C:s skog, som så länge skyddat mot nordvästvinden, låg upparbetad och fullt betald på sågbänken när stormen drog in. Av D:s skifte återstår nu ett ledsamt plockepinn med hög avverkningskostnad och sänkt kvalitet som följd.
undefined