Gör den danska modellen europeisk
Att investera i solceller och en eldriven gårdstraktor innebär en trygghet då gårdens motståndskraft ökar, plus att det känns bra både för ekonomin och klimatet att köra fossilfritt, skriver Gustaf Svenungsson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I generationsskiftesdiskussionerna vi har hemma är fossilfrihet och hållbarhet lika centralt som hur vi skapar bärkraftiga fastigheter och lönsamhet. Det är inget unikt, utan ett tecken på var lantbrukssektorn är i dag. Vi vet att utan lönsamhet, ingen hållbarhet, och utan hållbarhet, ingen lönsamhet.
På gårdsnivå syns det att allt fler investeringar styrs i alla fall delvis av tankar om fossilfrihet. Att investera i solceller och en eldriven gårdstraktor innebär en trygghet då gårdens motståndskraft ökar, plus att det känns bra både för ekonomin och klimatet att köra fossilfritt.
Investeringar styrs dock inte bara av det som ägarna tror på, utan kanske framförallt av politikens inriktning, något som snart blir tydligt i Danmark. Landet har beslutat att från 2030 införa en avgift på utsläpp från lantbruk. Förutom avgiften på 300 danska kronor 2030 och 750 danska kronor 2035 per ton koldioxid i kombination med ett grundavdrag på 60 procent, ska 250 000 hektar jordbruksmark omvandlas till skog.
Att Danmark inför sådan offensiv politik är förståeligt – lantbruket står för 30 procent av landets utsläpp och utan utsläppsminskningar inom lantbruket klarar inte danskarna sina klimat- eller miljömål. Det kanske mest intressanta är att de politiska partierna, lantbrukssektorn, miljörörelsen och danskt näringsliv gemensamt lägger fram förslaget. Det visar på vikten av att sektorn sitter kvar vid bordet, agerar konstruktivt och förhandlar.
Den danska överenskommelsen lär få följder i EU, då danska politiker, som den tidigare mjölkbonden och nuvarande danska europarlamentarikern Asger Christensen (Venstre) bytt ståndpunkt och börjat argumentera för hårdare europeiska klimatregler på lantbruket. För svensk del hoppas jag de lyckas i sin strävan att exportera den danska modellen till EU.
Om inte lantbrukets utsläpp minskar i EU är nämligen risken stor för att det misslyckandet tas ut över skogen, då en ökad kolsänka i de nordiska skogarna behöver täcka upp för det franska lantbrukets utsläpp. Dessutom ger ett gemensamt system en möjlighet för Sverige att öka livsmedelsproduktionen, då vi har ett av världens mest klimateffektiva lantbruk. Marknaden för klimatvänliga livsmedel kommer öka, och där är vi bland de bästa i klassen.
Förhoppningsvis gör snart svenska politiker de danska sällskap och börjar jobba för minskade utsläpp inom det europeiska lantbruket, då det långsiktigt stärker det svenska lantbruket.
Gustaf Svenungsson,
Tidigare sakkunnig i Europaparlamentet