God skörd och växande framtidstro
Hur rustar vi vårt jordbruk för kommande extremväder? Goda vinstmarginaler och okomplicerade regelverk att arbeta utefter är självklarheter för att detta ska kunna uppnås. Det skriver Ella Li Jennersjö.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Sommaren går mot sitt slut och lantbrukssverige ser ut att gå mot ett fantastiskt skördeår. Efter flera tuffa år är detta mer än välförtjänt för våra svenska lantbrukare. I branschen, där marginalerna är små och riskerna stora, ger ett bra skördeår inte bara ekonomisk lindring – det ger också framtidstro.
Men runtom i världen hörs mer negativa tongångar. Torka och extremvärme rapporteras på olika håll i vår närhet. Från Storbritannien kommer nyheter om rekordsmå skördar och torkan breder ut sig i södra Europa. I Ukraina upplever man just nu en gräshoppsinvasion som riskerar att ge stora konsekvenser för landets skördar.
Även om vi i Sverige detta år förskonats från de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna, är de mer än tydligt förekommande i vår omvärld. Och som vi blivit varse de senaste åren kommer detta märkas av även på hemmaplan, genom förändrade handelsströmmar, ökande priser på insatsvaror och fortsatt ökande priser på livsmedel.
I Sverige har relationen mellan miljö och lantbruk under det senaste året fått stå tillbaka för diskussioner om äganderätten i skogen, beteslagstiftning och regellättnader. Detta har varit mycket välkomna och nödvändiga debatter, som lett till viktig förändring för lantbruksföretagare.
Men nu när jordbruket kommit på rätt köl igen, behöver vi återta diskussionen om hur stat och näring kan arbeta tillsammans för att jordbruket ska kunna stå pall under kommande klimatförändringar. Samtidigt som branschens negativa klimatpåverkan måste bli så liten som möjligt.
Hur rustar vi vårt jordbruk för kommande extremväder? Goda vinstmarginaler och okomplicerade regelverk att arbeta utefter är självklarheter för att detta ska kunna uppnås. Men faktum kvarstår att inga vinstmarginaler i världen kan rädda ett lantbruk som varje år måste brottas med torka eller översvämningar. Inte heller kan vi bygga en resilient lantbruksnäring på regler och begränsningar.
Sveriges lantbruk har förhoppningsvis en god skörd att se fram emot, men förtjänar mer än så. Från politiskt håll behövs fler nya, innovativa idéer om hur vi kan stärka lantbruksnäringen inför ett förändrat klimat. Det kan handla om satsningar på forskning och utveckling, utökade investeringsstöd och förbättrade system för riskdelning. Och efter ett år av vila från extremväder och en framåtblickande lantbruksdebatt står näringens företrädare sannolikt mer än redo att åter ta sig an miljöfrågan – tillsammans med politiken.
Lantbruket behöver inte bara gynnsamt väder. Det behöver en politik som tar hoten på allvar – även när solen skiner.