Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Sommar har blivit höst och för första gången på sex år har vår annars så torkdrabbade bygd fått riklig nederbörd. Som nystartade och unga företagare med flera stora investeringar bakom oss inger den säkrade grovfoderskörden ett lugn. För lantbrukare är oförutsägbarheten i brukandet inget nytt. Utfallet av en skörd eller det föränderliga omvärldslägets påverkan på marknaden blir ett faktum först efteråt. Vi planerar våra verksamheter så gott vi kan. Ibland blir det rekord, ibland katastrof. Mer och mer sällan blir det normalt. Det är ett faktum att lantbruksföretagandet innebär ett stort risktagande. De senaste årens återkommande behov av krispaket till lantbruket är ett tydligt tecken på att risken är för hög i relation till vinsten.
Lönsamhetsutvecklingen i lantbruket visar tydligt att marginalerna långsiktigt är för små. Jag har funderat mycket över vad ordet lönsamhet betyder, både för mig och för lantbrukare generellt. Jag tror att vi över tid har sänkt ribban för vad vi räknar som ett lönsamt företag. Jag är medveten om att lantbrukarnas önskan om bättre lönsamhet kanske uppfattas av allmänheten som att ”mycket vill ha mer”. Men när vi lantbrukare talar om ökad lönsamhet handlar det om att kunna betala räntor, insatsmedel och bygga en buffert för oförutsedda händelser utan att få minus på sista raden. Med förutsättningen att vi lyckas balansera den debatten tycker jag att vi måste bli bättre på att sticka ut hakan. Att fortsatt produktion av livsmedel måste innebära ekonomisk vinst för den som producerar borde vara en självklarhet. I första hand måste lönsamheten täcka riskerna och oförutsägbarheten. Hur ska jag i mitt företag kunna ta långsiktiga investeringsbeslut när vi flera somrar köpt in mer än halva grovfoderbehovet för att plötsligt ett år stå med saknad lagringskapacitet?
När de jordbrukspolitiska vindarna allt mer blåser mot mindre direktstöd och mer stöd kopplade till miljöåtgärder som kostar pengar att göra, minskar vår buffert ytterligare att hantera oförutsedda händelser ytterligare.
För mig betyder också ett lönsamt företag att man har möjlighet att ta ut lön. Vilken människa skulle anse det rimligt att driva ett företag där pengarna inte räcker till en skälig lön? Det är hög tid för högre svansföring - Jantelagen måste skrotas. Visst kan vi klara av att förmedla lantbrukets mer mjuka budskap samtidigt som vi kräver bra betalt för det vi producerar. God omsorg om djur och natur står inte i konflikt med företagarnas behov av lönsamhet och vinst som genererar utveckling och större marginaler.
Katarina Wolf,
Ordförande LRF Ungdomen