Glesbygden utesluts – fiberbidraget måste ändras
Sedan några år tillbaka är jag medlem i två olika fiberföreningar i Vara respektive Falköping. I Vara har kommunen tagit initiativ och samordnat en stor del av nätet under ett paraplybolag.
I Falköping har kommunen inte gjort något försök att strukturera upp verksamheten, till exempel utreda hur ett kostnadseffektivt nät ska se ut trots att ett heltäckande nät är viktigt för den framtida samhällsservicen. Kommunen ser på medan ett nät med stora hål byggs upp. Inte heller länsstyrelsen bryr sig trots att man betalar miljarder i bidrag.
Föreningar i tättbebyggda jordbruksområden har gjort snäva avgränsningar för att sänka sina anläggningskostnader. Man har inte gjort något försök att se hur nätet ska utformas med utgångspunkt i 2000-talets infrastruktur. Man har också krävt avlägset liggande fastigheter på högre avgifter eller helt sonika uteslutit dem ur föreningen. Strukturen på nätet blir inte effektiv från samhällssynpunkt med en sådan hantering. Nätet blir också svårt att administrera i framtiden.
En följd av detta har blivit att de verkliga glesbygdsområdena i utkanten av kommunen inte har några möjligheter att ekonomiskt klara att bygga upp ett fibernät. Anslutningsavgifterna blir alldeles för höga även om man får en hög andel anslutna. Medlemmarna blir för få. Om alla intresserade hade tagits med i en större förening kanske anslutningskostnaden höjts för alla med 500–1 000 kronor. Trots att föreningarna får ett statsbidrag på 7 000-8 000 kronor per medlem vägrar man ta en den kostnaden så att alla kan anslutas.
I det nya programmet diskuteras att utesluta fastigheter utan permanentboende samt ha lägre bidrag till företag. Men det som är en fritidsfastighet i dag kan vara permanentboende imorgon. Att utesluta sådana jordbruksfastigheter stoppar bygden för gott. Att utesluta företag är obegripligt. De kan ju ge de fastboende arbete.
Vår erfarenhet är att vid en avgift på 20 000 kronor får man en hög anslutning, vid 25 000 börjar tappet bli så stort att avgifterna stiger märkbart för de kvarvarande. Om hälften av medlemmarna försvinner blir avgiften i vår förening minst 40 000 kronor. Vi behöver få med varenda intressent oavsett om de är fastboende, fritidsboende eller företag. Att utesluta någon i starten av ett infrastrukturprojekt är ohållbart.
Regeringen måste nu ingripa så att bidragssystemet främjar samverkan och ger lika anslutningsavgifter för alla åtminstone inom en kommun. Fastigheter utanför de centrala bygderna måste få rätt till anslutning till överkomliga kostnader. Vill infrastrukturministern ha en infrastruktur för alla eller bara för de som för tillfället bor på orten och har tillräckligt med pengar?
undefined