Glädjande tillväxt – men utmaningar väntar
Förra fredagen valdes jag till ny ordförande för Svensk Fågel. Jag är stolt och glad över att företräda en organisation med så många professionella och duktiga medlemmar.
Vår branschorganisation som representerar hela kedjan, från kläckeri till förädlade livsmedel, har tillsammans med företag och bönder lyckats öka konsumtionen av svensk kyckling och kalkon.
Med tydlig kvalitetsmärkning visar vi konsumenten vilken fågel som kommer från svenska gårdar.
Genom kampanjen Kolla gula pippin har vi också visat våra mervärden – det vill säga varför konsumenten ska betala lite mer för svenskt fågelkött. Anledningarna är många; salmonellafrihet, låg antibiotikaanvändning, unik djuromsorg och inte minst att den svenska kycklingen är klimatsmart.
Men det är fortfarande en knivskarp kamp för att överleva. Importen väller in i landet. Förra året ökade importen av billig kyckling från länder som Thailand med hela elva procent. Och för konsumenten är det svårt att göra medvetna val. Det är inte ovanligt med importerade kyckling- och kalkonprodukter med svenskklingande namn på förpackningen eller i de egna märkesvarorna från våra livsmedelskedjor. Konsumenten tror att den får en säker kyckling som fötts upp med exempelvis förbud mot näbbtrimning, låg eller ingen antibiotikaanvändning och höga krav i djuromsorgen. Importörer och detaljhandeln är heller inte sena med att utnyttja dessa svenska mervärden som jag som bonde sliter varje dag för.
I kölvattnet av den senaste tidens köttskandaler diskuteras att kostnaden för obligatorisk ursprungsmärkning skulle leda till ökade kostnader. Men det gäller enbart för dem som går på lägsta pris och tar genvägar. Vi som redan idag har krav på ursprungsmärkning och bra uppfödning drabbas inte. Vi har redan gjort vårt jobb. Istället får vi lida av att andra fuskar med vad som stoppas i förpackningen, vilket förvirrar konsumenten.
Det borde vara självklart för alla inom handeln och inom offentlig upphandling att ta ansvar och arbeta för kvalitet. Jag vill se krav som rör förbud mot näbbtrimning, antalet djur i stallarna, transportider, bedövningsstyrkan på slakteriet och säkerställande av intyg mot salmonellafrihet. Inköps- och upphandlingsansvariga har alla möjligheter att ställa tuffa kvalitetskrav.
Vi har många utmaningar men jag är övertygad om att alltfler får upp ögonen för svenska mervärden.
Det enda sättet för oss svenska bönder och hela värdekedjan att ha en framtid är att bli ännu bättre. Min fru Åsa och jag har precis färdigställt ett nytt stall på vår gård. En stor investering, men jag är övertygad om att det är värt varje krona. För jag tror på en ljus framtid för den svenska kycklingen och kalkonen
undefined