Landets minsta mejeriförening växer kaxigt vidare. Kommande vecka ökar Gäsene Mejeri sin kapacitet för osttillverkning med 30 procent och vid årsskiftet tas den nya biobränsleanläggningen i bruk.
Den ekonomiska föreningen består av 23 mjölkgårdar norr om Borås, där ingen har längre än 25 kilometer till mejeriet. Av all levererad mjölk går cirka 85 procent till produktion av sex olika ostsorter under eget varumärke.
När mejeriet på torsdagen kallat till pressträff är det i första hand för att presentera satsningen på biobränsle i form av en pelletseldad dubbelpanna där ångan också ska räcka till att värma det kommunala trygghetsboendet 400 meter bort.
Men det första ämnet som berörs är sommarens torka och konsekvenserna för föreningens medlemmar. Kjell-Åke Karlsson, ordförande sedan 13 år, tar sig själv som ett konkret exempel.
– Jag har köpt extrafoder för en miljon kronor i form av 90 hektar helsäd och 60 hektar åkerböna. Det är säkert dubbelt så dyrt mot vad jag normalt skulle ha fått betala men jag vågade inte chansa, säger Kjell-Åke Karlsson.
Man räknar med att merkostnaden blir cirka 5 000 kronor per ko vilket motsvarar runt 50 öre mer per kilo mjölk. För ost handlar det om 5 kronor mer per kilo för att täcka de högre utgifterna.
– Om vi inte kan ta ut det i handelsledet innebär det att bönderna får jobba utan lön i två år. Så vi får hoppas att konsumenterna är beredda att betala, säger VD Claes Persson.
Som av en tillfällighet slöt Gäsene Mejeri på onsdagen ett avtal med en av landets ledande livsmedelskedjor om 100 000 kilo hushållsost. För ett mejeri med årsproduktion på 2 500 ton är detta en viktig affär.
– I svarsmejlet jag fick stod det att de gjorde affären för att stötta svenskt lantbruk och det är bara att hoppas att fler hakar på. Mer än varannan ost som köps i Sverige är importerad och när det står Ockelbo på en holländsk ost är det inte utan att man börjar undra, säger Claes Persson.
Kommande vecka tar mejeriet i bruk ytterligare en ysttank vilket ökar kapaciteten med 30 procent. Under de senaste två åren har Gäsene satsat 20 miljoner kronor på modernisering och utbyggnad. Om allt går som det är tänkt ska det i framtiden inte finnas någon överskottsmjölk utan all råvara ska gå till osten.
– Våra gårdar har vuxit mer än mejeriet. Vi har sedan början av 2000-talet gått från 15 miljoner kilo till 28 miljoner kilo mjölk, konstaterar Kjell-Åke Karlsson.
Det tvååriga försöket med färsk lantmjölk och grädde avslutades i juni. Mjölken såldes dels i automater i lokala butiker och i glasflaskor.
– Man kan säga att vi testade marknaden. Men automaten visade sig vara en dagslända och det är vi inte ensamma om att ha fått erfara. Sedan är det svårt att få en rationell hantering med såpass små volymer, säger Claes Persson.
Vad beträffar satsningen på biobränsleeldad panna handlar det om investering på 10 miljoner kronor varav Naturvårdsverket bidrar med 4 miljoner.
– Den gamla oljeeldade pannan har krånglat så i ärlighetens namn hade vi fått göra bytet även om vi inte fått bidrag. Vi hade tidigare långt gångna planer på biogasdrift men de föll av olika anledningar inte på plats, säger Kjell-Åke Karlsson.
