Gårdsförsäljning hämmar tillväxten i bryggerinäringen

Cirka tio hantverksbryggerier av 450 kommer inte att få bedriva gårdsförsäljning enligt nuvarande förslag och kommer därmed få en försämrad konkurrenssituation gentemot övriga bryggerier. I ”Betänkandet av Gårdsförsäljningsutredningen” som nu är ute på remiss har man gjort en avgränsning till småskalig tillverkning på under 500 000 liter per år i produktion.

1905 fanns 250 bryggerier i Sverige och produktionen var småskalig och regional. Efter industrialiseringen och regleringar inom alkoholpolitiken fanns det 1995 endast 15 bryggerier kvar. Sedan dess har intresset för öl och antalet hantverksbryggerier ökat snabbt. I dag finns cirka 450 bryggerier i Sverige. Den svenska ölmarknaden är på 460 miljoner liter, där de stora bryggerierna (sex stycken) står för cirka 65 procent av volymen, importen från utländska bryggerier är cirka 30 procent och hanverksbryggerierna står för cirka 5 procent.

Det är i dag cirka tio hantverksbryggerier som ligger mellan 500 000- 2 000 000 liter och alltså inte kommer innefattas av gårdsförsäljningsförslaget. Bryggerinäringen i Sverige har vuxit i antalet anställda och intresset för öl har gjort att utbudet av olika sorter har ökat. Konsumenterna är villiga att betala mer för ölen.

Problemet för hantverksbryggerierna att växa från 1-2 miljoner liter per år är:

• Hantverksbryggerierna är i stort sett utestängda från hotell- och restaurangmarknaden som kontrolleras av industribryggerierna genom bryggerilån och marknadsstöd i form av fatanläggningar och kylar reserverade för deras produkter.
• Stordriftsfördelarna som kommer av att tillverkningskostnaden per liter öl faller när ett bryggeri ökar sin produktion.
• Samordningsfördelarna kommer av att tillverkningskostnaden och logistikkostnaden per liter öl kan förväntas minska om produktsortimentet breddas, till exempel genom produktion av fler ölmärken eller andra drycker.
• Systembolagets prissättning som är ett procentuellt påslag vilket gör att billigare öl har en lägre distributionskostnad än en dyrare öl. Trots att arbetet som utförs är det samma per liter öl och förpackningstyp.
• Av miljö och hållbarhetsskäl bör även ursprungsmärkning av ölen vara ett krav. Konsumenten ska kunna göra ett hållbart val då transport av framför allt utländsk öl har stor effekt på koldioxidutsläpp.

Många hantverksbryggerier bedriver i dag bryggerivisningar och ölprovningar. Många har också en bryggeripub kopplad till bryggeriet, där man kan dricka bryggeriets olika öl. Det är ett välkommet förslag med gårdsförsäljning för hantverksbryggerier:

• Besökare på ölprovningar visningar är bryggeriets starkaste marknadsförare. Kan besökarna köpa med sig öl de gillar bjuder de sina vänner på dessa och genom det stärks varumärket och försäljningen kan öka.
• Många hantverksbryggerier finns inte med alla sina produkter i Systembolagets butiker och måste därför beställas. En lite omständlig process som gör att kunden kanske hellre väljer ett annat märke.
• Lokalt producerad hantverksöl har en bra inverkan på lokalsamhällen och besöksnäringen.

I det fall man varit på en bryggerivisning eller ölprovning så skulle det enligt gårdsförsäljningsförslaget vara möjligt att köpa med sig öl, men max 3 liter per besökare. Att få sälja 3 liter öl med dessa förbehåll är en marginell intäkt för alla bryggerier.

På platser där det finns flera bryggerier kommer visningar och ölprovningar från dem som får bedriva gårdsförsäljning förstås vara föredragna.

Anledningen till maxnivån 500 000 liter per år för att få bedriva gårdsförsäljning är att man i rapporten tror att prisdumpning annars kan ske. Men det kan regleras genom att kräva att skäligt pris tas ut för produkten för att få tillstånd.

Vårt förslag är att alla bryggerier får bedriva gårdsförsäljning eller att man åtminstone ökar miniminivån till 10 miljoner liter per år för att skapa en stark bryggerinäring i Sverige där de som kommit längst också får vara med. Andra förslag som skulle påverka tillväxten för hantverksbryggerier är differentierad alkoholskatt eller ett fast påslag för öl hos Systembolaget baserat på förpackning, och att oligopolet i restaurangbranschen regleras.

Henrik Kihlberg, VD, Nils Oscar bryggeri