Fulspel med tvärvillkoren

I dagarna påbörjar landets länsstyrelser utskick av ”beslutsbrev om tvärvillkor” på Jordbruksverkets uppdrag. Verket säger sig dock stå inför ett pedagogiskt problem eftersom kraven sträcker sig drygt tre år (till 2015) tillbaka i tiden. Problemen är dock betydligt allvarligare än så, eftersom det handlar om en i grunden felaktig tillämpning av systemet med tvärvillkor.

Den som söker EU-stöd och samtidigt bryter mot ett begränsat urval av lagstiftningar (tvärvillkor) riskerar att få det aktuella årets stödsumma reducerad genom en sanktion. Så ser det unionsrättsliga regelverket ut för alla medlemsländer. För att fastställa att någon bryter mot en eller flera av dessa lagar ska detta ske genom ett nationellt förfarande som inte omfattas av unionsrätten överhuvudtaget.

I Sverige är det rättsväsendet (tingsrätten) som dömer i brottmål, det vill säga fastställer om en lagöverträdelse föreligger. Att besluta om en tvärvillkorssanktion efter en enstaka kontroll på gården, exempelvis vid en CDB-kontroll, är därför ett rent rättsövergrepp från myndigheternas sida vilket Jordbruksverket helt nyligen fått kännas vid.

I ett tvistemål vid en tingsrätt förlorade nämligen verket tvisten om återbetalning om 200 000 kronor. Tingsrätten konstaterade helt krasst att enbart en kontrollrapport utgör inte en sådan bevisning att det är styrkt att de aktuella tvärvillkoren överträtts. Verket överklagade till hovrätten, men fick kalla fötter dagarna innan målet skulle avgöras, och återkallade plötsligt sitt överklagande. Helt enkelt ett taktiskt fulspel för att undgå ett vägledande/prejudicerande avgörande som skulle ha kunnat sätta stopp för den felaktiga tillämpningen av tvärvillkoren i denna del.

Rent filosofiskt skulle man kanske ändå kunna anse att om alla drabbas lika av den felaktiga tillämpningen ger det ändå någon form av absurd rättvisa. Men så enkelt är det inte. På grund av svagheter i Jordbruksverkets IT-system finns nämligen inte någon möjlighet att besluta om tredubbelt avdrag (upprepade fel) för åren 2016 och 2017, utan högsta procentsats begränsas till 15 procent. Om du har oturen att få ett ”beslutsbrev” för 2015 eller senare för 2018 kan du i stället få upp till 100 procent i avdrag.

Mitt råd till er som snart får ett ”beslutsbrev” är att först fråga er om ni brutit mot de utvalda lagarna (tvärvillkoren) det aktuella året genom en dom inom rättsväsendet. Har ni inte det ska ni givetvis överklaga det rent felaktiga beslutet.

Ännu lever för övrigt också hoppet om att det tillträdande ledargarnityret på jordbruksverket säkerställer en rättssäker hantering av EU-stöden. Vilket verkligen vore "Enklare Tillsammans", enligt Jordbruksverkets motto, och dessutom ett utmärkt sätt att spara såväl lantbruket som statsbudgeten onödiga kostnader i både tid och pengar.

Jan-Erik Andersson

Konsult, Bälinge