FSC kan bli fallgrop

På skogsmark i Sverige som miljöcertifieras enligt FSC får arealen främmande trädslag uppgå till maximalt 5 procent av den produktiva arealen. För fastigheter på 50 hektar eller mindre föreslår svenska FSC att maximalt 2,5 hektar produktiv skogsmark får vara beskogad med främmande trädslag. Reglerna omfattar inte arealer som är anlagda före 2009.

– Många tänker nog inte på det här när de tecknar avtal om FSC-certifiering, säger Per-Olof Carlsson.

Det som får honom att reagera är bland annat tipsen i tillväxtkampanjen Kraftsamling Skog. Här trycker skogsägarföreningarna på möjligheten att använda högproduktiva trädslag som till exempel hybridlärk och sitkagran.

Samtidigt vill Södra att medlemmarna, utöver PEFC-certifieringen, ska certifiera skogen enligt FSC. Särskilda virkespremier utgår på virke från miljöcertifierade skogar.

– Det här blir ju dubbla budskap. Man ska både satsa på främmande trädslag och FSC-certifiera sig, säger Per-Olof Carlsson, som själv är Södra-medlem.

Han pekar också på att Skogsstyrelsen nyligen föreslog att hybridasp ska räknas som främmande trädslag. Går förslaget igenom skulle även detta snabbväxande lövalternativ omfattas av de restriktiva FSC-reglerna.

Södras skogsskötselchef Göran Öhrlander säger att medlemmar som är intresserade av att FSC-certifiera får tydlig information om vad som gäller. Och eftersom hyggen i familjeskogsbruket sällan blir stora så finns det tillräckligt med utrymme för exoter på kort sikt, menar han.

– Men på 5 till 15 års sikt kan det här bli ett stort problem. Tar man upp cirka 1 hektar hygge per år, och vill återbeskoga med främmade trädslag, så slår man ju snabbt i taket för vad som tillåts av FSC, säger Göran Öhrlander.

Samtidigt påpekar han att FSC:s regelverk justeras löpande. Södra ska fortsätta att jobba för att större arealer än dagens ska bli tillåtna.

– Vi ser ju främmade trädslag som en riskspridning också, säger Göran Öhrlander.