Franskt nej till att skära i Cap
Frankrike förkastar helt förslaget i förra veckan om att minska EUs jordbruksbudget med 5 procent efter 2020.
- Oacceptabelt, säger nu den franske jordbruksministern Stéphane Travert om EU-kommissionens förslag 2 maj att dra ned medlen till Cap med fem procent i budgeten för 2021 – 2027.
Slår blint
Det vore ett reellt hot mot franska bönders inkomster, hävdar han.
- En sådant drastisk, massiv och blind nedskärning är otänkbar, konstaterar Travert.
Med Traverts starka markering återtar Frankrike rollen som den gemensamma jordbrukspolitikens främsta försvarare i det spel om EUs långtidsbudget som nu väntar. En roll där president Emmanuel Macron tidigare inte har agerat lika tydligt som sina företrädare.
I långtidsbudgeten för 2021-2027 föreslår EU-kommissionen sammanlagt 365 miljarder euro till den gemensamma jordbrukspolitiken, Cap, vilket är en minskning med ungefär 5 procent jämfört med innevarande period 2014-2020.
För direktstöden del blir nedskärningen inte större än 3,9 procent i något land, utlovar EUs jordbrukskommissionär Phil Hogan, som tänker gå hårdare fram med en tioprocentig nedskärning av landsbygdsprogrammet.
Slår vakt om direktstöd
Just direktstöden kommer Frankrike dock att kämpa hårt för att bevara, framgår det av Traverts uttalanden.
- Frankrike kan inte acceptera någon minskning av direktstöden. En sådan skulle allvarligt påverka inkomsterna för bönder, för vilka direktstöden utgör ett säkerhetsnät, poängterade han i helgen.
Den nya tyska regeringen har tidigt markerat att den vill låta både EU-budgeten och Cap växa, trots att britterna som är stora nettobetalare lämnar EU nästa år.
Tysk budgetkritik
Men ändå kom kritiska tyska kommentarer till den stora avgiftshöjning som EU-kommissionen vill lägga på de länder som redan betalar mest från 2021.
Såväl den tyske finansministern Olaf Scholz och utrikesministern Heiko Maas har nu gjort klart att Tyskland visserligen vill göra sitt för att stärka EU men att den ekonomiska bördan bör fördelas rättvist.
Även Sverige skulle drabbas av en stor avgiftshöjning enligt EU-kommissionens budgetförslag. Kanske så stor som 40 procent, vilket statsminister Stefan Löfven motsättar sig.