Sofie Olsson

vastergard4.jpg

Det är en solig dag i slutet av september på Bröttjestad Västergård, belägen några kilometer utanför småländska Bredaryd. När Land Lantbruks reporter svänger in på gårdsplanen möter en traktor på väg att bärga årets fjärde vallskörd. Det har varit ett intensivt år på gården konstaterar Malin Eriksson när vi går i riktning mot det nybyggda stallet. Bygget har gått fort, i december förra året påbörjades grävarbetet. Drygt ett halvår senare stallades korna in.&nbsp;– Vi har lite speciella förutsättningar som gjorde det nödvändigt att det skulle gå fort. Min man Vilhelm jobbar heltid som servicetekniker på Kverneland men kunde ta ett halvår tjänstledigt under bygget så det gällde att det blev klart på den tiden, berättar Malin.<h2>Ritade stallet själv</h2>Redan när de började arrendera Malins föräldragård 2018 bestämde de sig för att inom fem år ta ett beslut.– Ska vi bygga nytt eller sluta?&nbsp;Valet föll på att bygga nytt. Men när de tog ut byggföretag för att diskutera hur ett nytt stall skulle kunna se ut och placeras tog det stopp. Den tänkta placeringen fungerade inte eftersom fastighetsgränsen låg för nära för att det skulle vara möjligt att bygga en väg till det nya stallet. 2021 köpte de gården och ett år senare fick de köpa loss grannmarken och det blev möjligt att gå vidare med planerna på ett nytt stall.&nbsp;– De ritningar vi fick från olika byggbolag var vi inte nöjda med. Vi bestämde oss för att börja i en annan ände och rita hur vi ville att stallet skulle se ut. Sedan tog vi ritningen till Hushållningssällskapet för råd, det kändes tryggt eftersom de inte är ute efter att sälja stallbyggnader. Sedan var det dags att presentera ritningen för ett byggföretag, berättar Malin.&nbsp;<h2>Kvadratiskt stall för överblick</h2>Det har gått ungefär tre månader sedan djuren flyttades från den gamla ladugården och stallades in i den nya.&nbsp;– Med det nya stallet har planen varit att jag ska kunna sköta allt och Vilhelm ska kunna fortsätta jobba heltid utanför gården. I det gamla stallet var det alldeles för tungt att jobba ensam.&nbsp;I det gamla stallet fanns det plats för 57 uppbundna kor och rekryteringskvigorna stod i spaltboxar. ”Som en grotta i jämförelse med det nya stallet”, skrattar Malin när vi kliver in i det nya nästan kvadratiska stallet.&nbsp;– Jag vill ha det överblickbart. Står man i mitten av stallet kan man se alla djur, säger Malin och blickar ut över sinkorna i en del, en VIP-avdelning med plats för 11 kor, avdelningen för mjölkkorna, kvigor och kalvar – alla får plats under samma tak.&nbsp;

vastergard9.jpg

Stallet har två körbara foderbord. Det ena ligger i mitten och förser VIP-avdelningen, kvigorna och mjölkkorna med mat. Det andra ligger längs med den ena sidan på stallet under takutsprånget och är matplats för sinkorna, åt en rejäl sjuk/behandlingsbox och har ytterligare matplatser för mjölkkorna. Utfodring av ensilage sker en gång om dagen med hjälp av minilastare och upprullare. På kortsidorna finns flera breda dörrar – en form av livrem och hängslen berättar Malin.– Det är en dörr till varje gång och det är för att man ska kunna köra in med maskiner om det behövs, detsamma gäller foderborden.&nbsp;<h2>Byggt för att klara alla väder</h2>Hos korna kör en automatisk gödselskrapande robot från Joz, det var ett självklart val för Malin att välja bort utgödsling. I kvigavdelningen är det dock utgödsling och under mjölktorget, där roboten från Lely står, är det spalt med självflyt. Om det kommer att innebära problem under en kall vinter återstår att se.– Det är ett kallt stall, jag tror korna trivs bättre i kalla stall och jag gillar mycket luft och ljus. Vi har inte sett hur det funkar under vintern men vi har försökt att försäkra oss så gott det går om att det ska funka i alla väder. Blir det problem kan vi köra in med maskin och skrapa om utgödslingen fryser.&nbsp;Stallet fungerar bra sommartid, det vet Malin efter den här första sommaren. I stället för fläktar har de satsat på ljust tak och paneler på väggarna som går att öppna för att få bra ventilation även under varma dagar.&nbsp;En viktig faktor i utformningen av stallet är att det enkelt ska gå att hantera jobbet på egen hand. Med rätt placering av grindar i stallet kan Malin lätt fösa en ko till behandlingsboxen för att ta upp den i verkstolen om det behövs.&nbsp;

vastergard10.jpg

Hur reagerade korna på att byta till lösdrift från uppbundet?– Jag är imponerad av korna. Jag trodde att det skulle bli ett himla liv när vi stallade in dem men de ställde sig direkt och åt vid foderbordet. Jag tror att det var en fördel att stalla in dem på sommaren, de hade hunnit göra upp rangordningen innan. Det har heller inte varit några problem med att få dem att gå in och mjölkas i roboten.<h2>Minskad mjölkmängd – men hoppas på ökning</h2>Från att ha mjölkats två gånger om dagen i det uppbundna systemet går korna in i roboten nästan tre gånger dagligen nu. Det har däremot inte betytt en ökad mjölkmängd.– Korna har legat på 12 000 kg/ECM i många år. Vid installningen mjölkade de ungefär 37 kilo, nu har det sjunkit till 32–33 kilo. Jag hoppas att det kommer att öka så småningom, förutsättningarna finns för det , säger Malin och fortsätter:– Juverhälsan har också blivit lite sämre. Det beror nog på att korna är lite bortskämda, det är ju nästan som att de haft en mjölkrobot fast i mänsklig form i den gamla ladugården när jag mjölkade. Men allt är en lärprocess nu i början.&nbsp;<h2>Samma antal kor</h2>Det nya stallet innebär ingen större utökning i koantalet, från 57 uppbundna till 60 mjölkande i en robot. Det är ett koantal som Malin känner sig nöjd med och som passar markarealen.&nbsp;– Får man tag på mer mark innebär det stora kostnader för då behöver man ha andra maskiner för att bruka. Det är också stort riv efter mark häromkring och jag vill inte behöva åka runt och tjata efter mark. Då är det bättre att bygga till den mark man har.&nbsp;Hur reagerade banken på att ni ville bygga ett nytt stall utan att utöka koantalet?– Det har fungerat bra och vi har varit väldigt ärliga mot banken – måste vi bygga för fler kor för att kalkylen ska gå ihop kommer vi inte att bygga.&nbsp;Kostnaden för stallbygget slutade på 15 miljoner kronor och investeringen har delvis finansierats av investeringsstöd.&nbsp;Det nya stallet har skapat ett bättre liv både för korna och för Malin och familjen.&nbsp;– Det krävdes en större ansträngning av mig för att korna skulle ha det bra i det gamla stallet, säger hon och fortsätter:– Jag sparar tid och framför allt gör det nya stallet att jag kan vara mer flexibel. Jag kan gå upp någon timme senare om mornarna, kan vara med på möten som jag tidigare missat på kvällarna och i år har jag börjat köra traktor igen och kan vara med mer i växtodlingen.&nbsp;

Röd lada med moln på himlen i bakgrunden.

vastergard12.jpg

<figure class="image"><img style="aspect-ratio:6000/4000;" src="https://llb-lsb-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/vastergard2_17611c63ee.jpg" alt="Bröttjestad Västergård, Malin och Vilhelm Eriksson" width="6000" height="4000"></figure><h3>Fakta: Bröttjestad Västergård</h3>Drivs av: Malin, 41 år, och Vilhelm Eriksson, 45 år.Verksamhet: Konventionell mjölkproduktion med 60 mjölkande kor.Areal: 120 hektar mark, både egen och arrenderad, brukas. Det odlas vall och spannmål. 30 hektar är naturbete och 15 hektar åkerbete.Bakgrund: 2018 började paret arrendera gården, som är Malins föräldragård. 2021 köpte de den och 2022 köpte de till grannmarken. Det möjliggjorde det nya stallets placering och det första spadtaget togs vintern 2024. Den 24 juni 2025 stallades korna in i det nya stallet.&nbsp;

<a href="https://www.landlantbruk.se/emma-och-anton-folkesson-driver-skogsmaskinentreprenad-och-jordbruk-i-valsfaboda">LÄS MER: ”Vi generationsskiftade i tid”</a>

– Det känns helt fantastiskt, nästan lite overkligt fortfarande, säger Malin Eriksson om det nya stallet som inneburit en övergång från uppbundet till lösdrift.

– Det känns helt fantastiskt, nästan lite overkligt fortfarande, säger Malin Eriksson om det nya stallet som inneburit en övergång från uppbundet till lösdrift.

Från uppbundet till nytt lösdriftsstall

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera