Framtidens tyger växer i skogen
Råvaran till morgondagens textilier står på rot i den svenska skogen. När tidningsläsandet minskar växer nya möjligheter för pappers- och massaindustrin på marknaden för textilfibrer.
I Algot Johanssons gamla syfabrik i Borås huserar Textilhögskolan och här vävs visioner för framtidens mode med granskogen som en viktig källa.
I skolans verkstäder ser nya tyger dagens ljus. Teknikern Tommy Martinsson står och experimenterar med en cocktail av olika fibrer. Både med bomull och polyester i nya blandningar och med sällan prövade material som kolfiber, koppar och rostfritt stål.
Mycket löftesrika är de cellulosabaserade fibrerna, med namn som viskos, lyocell och modal.
- Vi håller på att titta på en ersättning för bomullen på sikt, förklarar Tommy och visar några av bomullens utmanare. Ett tyg av bambuviskos, ett annat där viskosen har blandats med syntetmaterialet polyester, och ett tredje som består av både bomull och modal.
Tygerna är designelevernas arbetsmaterial och de har föga gemensamt med den första generationens tyger av cellulosa, som lanserades under namnet rayon. Med modern teknik kan viskosen göras lika mjuk som bomull.
Skogsland ber textilkännaren Tommy Martinsson jämföra.
- Viskosen dammar mindre än bomullen, så det är ju nästan bättre med viskos.
Det är bakgrunden till projektet F3 (Fashion, Function, Futures) som Textilhögskolan driver i samarbete med textilnäringen och skogsföretag. Ett av syftena med projektet är att öka användningen av cellulosabaserade fibrer och samtidigt bana vägen för ett mer hållbart mode.
Designerns val av tyger styr kundens val, men det handlar inte bara om att finna de hållbara lösningarna utan också om att göra attraktiva produkter som kunderna vill köpa, påpekar projektledaren Jan Carlsson.