Helena Gohde

Person går över grön äng mot röda lador.

Skogsbruksplan7.jpg

I ett nytt förslag till en ny modell för skoglig planering har Skogsstyrelsen tagit fast på att skogen kan skötas med högre precision än tidigare, med hjälp av högupplöst information och modern teknik.&nbsp;Den nuvarande modellen har länge sett likadan ut, medan behoven och kraven på planeringsstöd har förändrats samtidigt som tekniken har utvecklats. Nu är det möjligt att använda andra lösningar och funktioner i skogsbruksplanen för att nå andra mål än enbart virkesproduktion.Det kan utveckla ekonomiska värden, men även sociala och miljömässiga samt hantera framtida risker. Den nya modellen ska kunna stötta alla olika skötselinriktningar och är tänkt att kunna styrka att olika krav är uppfyllda i kommande EU-lagar.Men redan nu finns möjlighet att anpassa sin skogsbruksplan utifrån andra mål än enbart virkesproduktion. En som har gjort det är Thomas Björklund på Linds gård i Sköldinge.Skogen som hör till lantbruket är varierad och vacker, men lite jobbig, som Thomas Björklund uttrycker det. Ägorna ligger mitt i ett kulturlandskap i Södermanland med historiska anor med lämningar efter gravar från järn- och bronsåldern och på en bergsklippa i skogen tronar en fornborg.

– Jag har bedrivit trakthyggesbruk, men vissa delar är väldigt svåra att komma åt vilket har gjort att det finns en del orörd skog. Det finns både häng- och skägglav, något som är ovanligt i de här trakterna, säger han.2001 ställde gården om jordbruket till ekologisk produktion, mer av ren nyfikenhet och ekonomi än ideologi.– Men det har blivit en övertygelse och passion. Jag har jobbat med att förstärka den biologiska mångfalden i hagar och på åkrar och det har nog spillt över till hur jag tänker kring skogen. Skogen ska skötas för att ge hållbara råvaror och avkastning, men det kan man göra på olika sätt, säger Thomas Björklund.&nbsp;Den nya skogsbruksplanen med en annan inriktning och åtgärdsplan blev klar i vintras och sträcker sig över tio år.– Jag som alla behöver ha en intäkt från skogen och beräkningen är att tio till femton procent av de stora träden ska tas som nästa åtgärd. Även detta blir virkesproduktion, men på ett annat sätt. Vi kommer också gallra och röja för att sätta prägling på skogen mot blandskog, säger Thomas Björklund.&nbsp;

Person promenerar i grönskande skogsmiljö.

Skogsbruksplan4.jpg

Vissa områden utan särskilt intressant flora och fauna blir mer produktionsinriktade, medan andra områden kommer att innehålla en kontinuitet för arter att kunna leva vidare.– Det har alltid varit gran här, hela tiden. Man har sagt att det inte går att föryngra med tall och det ifrågasattes aldrig. Nu röjer vi för mångfald och prioriterar gran enbart på våta marker. Vi har rena granbestånd på tillväxt och där kommer vi gallra som vanligt men hugga ut kring ekar och annat löv. Även där kommer vi att undvika att göra rena slutavverkningar och sedan plantera, ambitionen är att komma ifrån det, säger han.På en öppen yta i skogen står några solitära björkar. I det beståndet gick granbarkborren hårt åt granarna som fick tas ner före mogen ålder. Ännu har Thomas Björklund inte planterat och står i valet och kvalet om hur ytan ska beskogas.

Ung ekplanta växer i gräset och mossan.

Skogsbruksplan6.jpg

– Det kommer upp lite gran ändå, eventuellt punktplanterar jag lite och låter träd komma upp i luckorna. Det är troligen gammal betesmark där det bara stått skog i två generationer. När det blir fria ytor skjuter det direkt upp växter och örter ur markens fröbank, säger han.&nbsp;Det är det Västeråsbaserade företaget Hogda skog som gjort Thomas Björklunds skogsbruksplan. Modellerna de använder utgår från plockhuggning av de grövsta dimensionerna som åtgärd men där man i övrigt i stort sett lämnar skogen åt sin egen utveckling.– Man ser skogen mindre som ett odlingssystem, drar ner på skötseln och låter naturen bestämma mer, säger grundaren Per-Erik Hermansson.De har märk av ett ökat intresse för alternativa skogsbruksplaner men fortfarande är de flesta skogsbruksplaner de gör traditionella.– Vi har gjort några planer åt kunder som ställer om helt till naturnära skogsbruk. De vill ha en trevligare skog att vistas i, klimatsäkrad och med större biologisk mångfald. Många funderar på att ställa om men vill gärna se exempel på hur det blir innan man bestämmer sig, säger Per-Erik Hermansson.

I stort sett alla fastigheter är skötta utifrån trakthyggesbruk så det är den skogsbruksplanen företaget utgår från och tolkar om. Markfuktighet och markförhållanden är viktiga delar, skogen beskrivs till stor del med fotografier, och volym, diameter och ålder på träden läggs med i planen. De har byggt ett insamlingsformulär för data som är relevant för ett naturnära brukande.– Vi gör en naturvärdesinventering där vi lägger vikt på potentiell naturlig vegetationstyp, skiktning och luckighet och mängden död ved, sedan lägger vi ett förslag på hur skogsägaren kan sköta skogen för att ställa om till naturnära skogsbruk, säger Per-Erik Hermansson.

Per-Erik Hermansson, grundare av företaget Hogda skog som bland annat gör skogsbruksplaner.

Per_Erik portrÃ¤tt.jpg

En traditionell skogsbruksplan sträcker sig oftast över en tioårsperiod, men med en naturnära plan kan tidshorisonten bli olika för olika bestånd– För skogsägaren blir det viktigt att följa utvecklingen av åtgärder som plock- eller luckhuggning. Kommer bestånden kanske bli större, hur ska man beskriva ett bestånds ålder eller bonitet i en flerskiktad skog? Med hjälp av data från laserskanning kommer det framåt bli möjligt att komplettera skogsdata som volym och tillväxt, säger han.Med en skogsbruksplan inriktad på biologisk mångfald blir kassaflödet ett annat, men inte nödvändigtvis sämre, menar han.– Det blir en helt annan modell. Går man helt över till naturnära skogsbruk drar man ner på markberedning, plantering och röjning och då är behovet av kassaflöde för den delen mindre. Det är ett mindre intensivt brukande och färre åtgärder att beställa men det kräver ett visst engagemang och att man är ute i skogen ibland och håller koll, säger Per-Erik Hermansson.

<h3>Linds gård</h3>40 hektar åkermark varav 10 hektar för foderproduktion och 10-15 hektar naturbetesmarker.60 hektar skog.Hästar, både inackorderade och egen uppfödning.Kor, mellan 13 och 15 dikor.Spannmålsodling med olika kulturgrödor i växtföljd som säljs till Wadbo kvarn, där man också är delägare.

<h3>En ny modell för skoglig planering</h3>Den ska möjliggöra en flexibel planering på kort och lång sikt och i olika geografiska skalor.Ska stödja planering för att skogsbruket ska kunna leverera olika ekosystemtjänster samt ha koll på riskerDen ska utgå från skogsägarens behov och styra mot dennes långsiktiga mål.Olika skötselinriktningar, exempelvis trakthyggesbruk och hyggesfria alternativ, ska stöttas.Modellen ska ägas och förvaltas gemensamt av skogssektorn och det ska vara frivilligt för aktörer som gör skogsbruksplaner att tillämpa den.Det ska även fortsatt vara frivilligt för skogsägare att ha en skogsbruksplan.<h3 class="source">Källa: Skogsstyrelsen ”Ny modell för skoglig planering”</h3>

Sedan 1980-talet har modellen för skoglig planering varit densamma. Med nya mål, behov och krav på skogsbruket, och med teknik som gör det möjligt, har Skogsstyrelsen kommit fram med en ny modell för framtiden.&nbsp;Men redan nu går det att anpassa skogsbruksplanen efter eget huvud, något Thomas Björklund på Linds gård har valt att göra.

Thomas Björklund på Linds gård i Södermanland har anpassat sin skogsbruksplan för att få en balans mellan virkesproduktion och biologisk mångfald.

Alternativa skogsbruksplaner öppnar upp för fler mål

Skogsbruk

Skogens framtid: Modern teknik möjliggör precisionsarbete och mångfald. Så bygger du en skogsbruksplan anpassad för en hållbar framtid.

Han planerar skogen efter eget huvud

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera