Sofie Olsson

Maria Zander

Marie Henningsson

kamera7.jpg

Det är i slutet av augusti och än dröjer det innan stallet på Esbjörnarps gård, utanför Huskvarna, fylls med djur. Den här dagen är det bara några avelstjurar som lunkar mellan liggbås och foderbord. Dikobesättningen med cirka 50 kor har ännu tid kvar att beta innan det är dags för installning.&nbsp;Oskar Magnusson driver gården tillsammans med sin pappa Peter. För nio år sedan, som 21-åring, gick Oskar in som delägare i driften. Då var det mjölkproduktion som var huvudproduktionen på gården.&nbsp;Oskar minns den utlösande händelsen som gjorde att de valde att skaffa kameraövervakning i stallet.&nbsp;– Det kom en kalv från ingenstans och kon var inte riktigt med och slickade inte bort hinnorna från kalvens huvud vilket gjorde att den inte klarade sig. Det gjorde mig sur, &nbsp;om vi hade haft kamera och det inneburit att kalven överlevt så hade den investeringen varit betald, berättar han.&nbsp;

<h2>Nytt stall för dikor</h2>2018 stod det nya dikostallet färdigt och med det kom slutet på mjölkproduktionen på Esbjörnarps gård.&nbsp;– Men stallet är byggt med rätt mått så det går att sätta in en mjölkrobot. Vi har inte låst fast oss, säger Oskar Magnusson.&nbsp;Att sätta upp kameror i dikostallet var självklart, särskilt som inredningen består av liggbås med skrapgångar.&nbsp;– Man måste vara vaksam och snabbt flytta över till kalvningsboxar så ingen kalv blir liggandes i skrapgångarna.

Hand håller smartphone med bild av en ladugård.

kamera3.jpg

Kalvningsperioden pågår under knappt två månader och börjar i december. För Oskar Magnusson som bor alldeles intill stallet fungerar det bra att ställa alarm för att vakna och titta till kamerorna under natten. Om allt ser lugnt ut kan han somna om utan att behöva lämna sängen men vid minsta avvikelse eller osäkerhet är det på med stövlarna och traska ut till stallet som gäller.&nbsp;– Kamerorna är ett fantastiskt hjälpmedel men det ersätter inte det mänskliga ögat. Man måste kolla i stallet.&nbsp;<h2>Byggt ihop sitt eget kamerasystem</h2>I stallet sitter totalt sex kameror. En över varje kalvningsbox och ytterligare en i skrapgången vid foderbordet samt vid stallets gavel. Under de år som han haft kameror i stallet har antalet ökat efter hand som han upptäckt döda vinklar i stallet.&nbsp;– Det är vanliga kameror som man kan sätta upp för att kamerabevaka en villa exempelvis. Jag köpte dem i en vanlig hemelektronikbutik och de kostar ungefär 300-400 kronor per kamera.&nbsp;

Person i keps under ett tak i metallkonstruktion.

kamera4.jpg

Att han valt kameror av enklare modell som inte är särskilt anpassade stallkameror handlar om priset.&nbsp;– Det går att bygga ihop ett kamerasystem rätt billigt på egen hand. Jag kan inte jämföra med de som har riktiga kamerasystem för stall men för mig har det här funkat bra.&nbsp;Kamerorna är vridbara och uppkopplade via wifi. Oskar tog hjälp av ett lokalt IT-företag för att få trådlös internetuppkoppling från boningshuset till stallet via en förstärkare. Via en app kan han enkelt titta i kamerorna direkt i telefonen.&nbsp;– Kamerorna spelar också in vilket gör att jag kan spola tillbaka och exempelvis se om en kalvning hållit på i några minuter eller under en längre tid.&nbsp;<h2>Hjälper till att hålla koll på brunst</h2>Kameraövervakningen har även varit till viss hjälp när det gäller att hålla koll på brunstaktivitet. Esbjörnarps gård håller på att bygga upp en avelsbesättning med angus parallellt med bruksbesättningen som består av korsningskor. Sedan ett år tillbaka seminerar Oskar Magnusson en hel del kor och tanken är att det antalet ska öka.&nbsp;– Vi har många små beten och det är omöjligt att ha så många avelstjurar som det behövs. Därför släpper vi tjurarna till korna på stall och det sliter på tjurarna. Samtidigt ger semination möjlighet att få in fler linjer.&nbsp;Tanken är att så småningom skaffa ett brunstövervakningssystem men just nu har kamerorna varit till hjälp. Genom att kika igenom inspelningen kan Oskar identifiera kor som uppvisar brunstbeteenden.&nbsp;

Nattbild av en ladugård med kor i sina bås.

E4FAC4B58F58_20250211084744374.jpg

Vilka råd skulle du skicka med till den funderar på att installera kameror?– Det är ett väldigt bra hjälpmedel som inte behöver vara så komplicerat att skaffa. Man kan googla runt lite när man sitter i tv-soffan så hittar man olika lösningar. Ett annat tips är att höra med andra hur de gjort. Många har hört av sig till mig för att höra hur jag har löst det, berättar Oskar Magnusson.&nbsp;<h2>Kameror i fårstall</h2>Lammproducenten Tomas Olsson på Norrby gård i Kungsör har länge haft kameror i stallet.&nbsp;– Jag tycker det är kul med teknik och satte upp de första kamerorna i samband med att stallarna var nybyggda 2007. Till en början var det svårt att hitta bra kameror men tekniken har gått framåt sedan dess, både det att man ser bättre i kamerorna och att man kan styra dem, säger han.&nbsp;I besättningen finns 1 000 tackor och djuren är fördelade på fyra stallar. Kamerabevakningen sker främst i början och i slutet av de två intensiva lamningsperioderna.&nbsp;– När det är som intensivast går det inte att övervaka så många djur via kamera, då måste man vara i stallet. Men i början och i slutet när det är lite lugnare kan kamerorna vara till nytta. När man är lite trött i slutet av lamningsperioden kan man kika i kameran och ligga kvar tio minuter längre i sängen, förklarar Tomas Olsson.&nbsp;

Man sitter på fyrhjuling med hund på en gård.

DSC_0329 _2_.jpg

Det är en utmaning att få till den internetuppkoppling som krävs för kamerorna i stora stallar, enligt Tomas Olsson. Eftersom han inte har behov av att bevaka alla djur har han kunnat begränsa genom att fokusera kamerorna på ett ställe där han samlar ihop de tackor som ännu inte lammat i slutet av perioden.&nbsp;Snarare än att bevaka djuren så används kameror för en annan funktion i stallarna på Norrby gård.&nbsp;– Jag vet att jag haft intrång i stallarna och det fungerar att ha kameror för att dokumentera det. Jag har ställt in så att kamerorna startar vid rörelse.&nbsp;

<h3>Fakta: Esbjörnarps lantbruk</h3>Drivs av: Oskar och Peter Magnusson.Verksamhet: Dikoproduktion med 50-55 kalvande. Besättningen består av korsningskor men också en avelsbesättning av angus under uppbyggnad. Ett 60-70-tal tjurar slutuppföds och skickas till slakt per år.&nbsp;Areal: 50 hektar åker med vall och spannmål till foder. 70 hektar bete.&nbsp;

<a href="https://www.landlantbruk.se/kameror-i-stall-ny-teknik-for-battre-djurovervakning">LÄS MER: Kameror i stall: Ny teknik för bättre djurövervakning</a>

En kalv som dog snabbade på Oskar Magnussons kameraövervakning av stallet. Ett beslut som han inte ångrat sedan dess: – Det är ett fantastiskt hjälpmedel.&nbsp;

Under den intensiva kalvningsperioden i stallet på Esbjörnarps gård är kameraövervakning en extra trygghet. 

Framgång med kameraövervakning på Esbjörnarps gård

Teknik

Esbjörnarps gård: Effektiv kameraövervakning moderniserar djurvård och ger trygghet året om.

Kameror ger tryggare kalvningar

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera