Förutseende bakom fusionen
Det har varit tyst ett tag angående fusionen mellan Svenska Lantmännen och Kalmar Lantmän. Kerstin Davidson, Land Lantbruks ledarskribent, har en förklaring till det.
Bland medlemmar och förtroendevalda i Lantmännen surrar ryktena. Efter den rätt knapphändiga informationen från styrelserna kring den planerade fusionen mellan Svenska Lantmännen och Kalmar Lantmän har tystnad härskat och fältet lämnats fritt för spekulationer.
De flesta trodde att Kalmar Lantmän skulle värna sitt oberoende i det längsta. Föreningen är ett flaggskepp för den stolta Kalmar-andan, och inte minst föreningens medlemmar tycks ha varit övertygade om att den egna föreningen tuffade på i högsta välmåga. En del av kritiken mot styrelsen går ut på att man upprepat att företaget går bra tills man plötsligt föreslår uppgående i storebror Lantmännen. Det beskedet kom som en kalldusch för sittande fullmäktige...
Tystnaden har dock sin förklaring. I dagarna färdigställdes fusionsplanen och sändes in till bolagsverket. Formaliteter och regelverk lär så här långt ha förhindrat öppenhet.
Fusioner ger ofta inte alla de vinster som man hoppas på i förväg, det har vi fått erfara de senaste decennierna. Men det är också närmast omöjligt att veta vad som hade hänt om allt hade fått förbli vid det gamla. Kontrafaktiska hypoteser - "om inte om hade varit" - är oftast meningslösa.
Krympta marginaler och hårdnande konkurrens är motiveringen till fusion från Kalmar Lantmäns styrelse. Att förslaget överraskade som det gjorde kan bero på att styrelsen har varit förutseende, även om den också borde ha förberett medlemmarna bättre. Ett av kooperationens problem är att man ofta har agerat först när man har varit tvungen, medlemsdemokratin har tagit tid och de stridiga viljorna har varit många. Flera exempel finns, ett är slakteriet KLS i Kalmar, där man lät stora delar av medlemmarnas insatskapital förbrukas.
Det är bättre att agera i förväg. Nu planeras i stället för emissioner av Kalmar Lantmäns fria egna kapital till medlemmarnas insatser. Klart tycks emellertid att investeringen på 460 miljoner i den nya foderfabriken har ansträngt föreningens ekonomi. Det innebär samtidigt att Kalmars bönder kan känna sig trygga med att anläggningen finns kvar under överskådlig tid.