Det finns mycket att göra vad gäller jämställdhet i älgförvaltningsgrupperna. "Man måste ha skinn på näsan", "gubbkultur", "dåligt samtalsklimat" är kommentarer i en förstudie som gjorts i de tre Smålandslänen inom ramen för den regionala skogsstrategin.
– Det är ingen rolig läsning. Det är verkligen beklagligt att det är så. Att det råder en gubbkultur i älgförvaltningsgrupperna är inte något som kvinnorna ska skuldbeläggas för. Det som är bra med förstudien är att det föreslås konkreta åtgärder för hur man ska jobba med jämställdhet och normer i älgförvaltningsgrupperna, säger Helene Lantz som jobbar med skog- och viltfrågor på LRF Sydost och LRF Jönköping.
Syftet med förstudien var att utifrån älgförvaltningsgruppernas ledamöter, såväl kvinnor som män, undersöka hur jämställda älgförvaltningsgrupperna i Småland är. Just nu är 12 av 150 personer i älgförvaltningsgrupperna kvinnor. Kronoberg sticker ut, 29 procent av alla ledamöter som representerar markägarintresset är kvinnor.
I enkätundersökningen skilde sig inte svaren så mycket mellan män och kvinnor. Kvinnorna i grupperna berättar att de tackade ja till uppdraget för att de tyckte att det verkade intressant. Män för att de upplevde att de kunde bidra. 12 procent av männen uppger att de blev övertalade att ta uppdragen. Ingen kvinna uppger sig ha blivit övertalad. Män trycker också på att det viktigaste är att man har kunskap, inte vilket kön man har.
Men när man valde att göra djupintervjuer med de kvinnor som deltagit i enkäten växte en annan bild fram. En kommentar: "Som markägare, kvinna och ickejägare förminskas man. Som markägare är man i underläge, som markägare och kvinna dubbelt upp".
– När frågor nu ställs om arbetsklimat, påverkan och trivsel i gruppen blir svaren helt annorlunda. En del talar om omoderna strukturer, jägarjargongen är knäckande, några beskriver att deras förslag skojas bort eller bortförklaras. Det är viktigt att poängtera att det inte kvinnornas ansvar att förändra eller hantera kränkande jargonger i älgförvaltningsgrupperna, säger Helene Lantz.
– Ta fram värdegrund samt uppförandekod för arbetet i älgförvaltningsgrupperna.
– Jämställdhetsutbildning
– Skapa nätverk mellan kvinnor som sitter i andra älgförvaltningsgrupper
– Män hittar män och kvinnor hittar kvinnor. De som tillfrågar personer om uppdrag ska vara såväl kvinnor som män.
– Ordföranden har en viktig roll och bör få utbildning för att göra mötena mer jämställda.
– Höj statusen på uppdraget. Högre arvoden, kunskapshöjande utbildning.
– Lyft de goda exemplen där arbetet fungerar väl.
