Självklart är det så under förutsättning att det handlar om lika stora utsläpp per kilo kött. Vid framställning av kött gäller dock olika förutsättningar och produktionsmetoder, som sinsemellan kan skilja avsevärt i utsläpp av växthusgaser.
En av flera källor i ämnet är:
Hållbar köttkonsumtion, Jordbruksverket Rapport 2013:1.
På sidan 21 kan man bland annat läsa följande:
".... utsläppen av växthusgaser i primärproduktionen är runt 30-40 procent högre i den brasilianska produktionen än i nuvarande europeisk produktion."
"Enligt nya beräkningar kan klimatpåverkan från nötkött vara så hög som 700 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött där ökad nötköttsproduktion kan kopplas till ökad avskogning."
I svensk nötköttsproduktion räknar man med utsläpp på cirka 20-25 kilo koldioxidekvivalenter per kilo nötkött.
Om en köttskatt ska ha positiv klimatpåverkan måste den självfallet ta hänsyn till verkligheten och utformas därefter. Det finns annars en uppenbar risk att produktionen av ekonomiska skäl än mer styrs till metoder med upp till 30-40 gånger så stort utsläpp per kilo kött, jämfört med nuvarande svensk produktion.
Utöver klimatet påverkas även biologisk mångfald och landsbygdsbors sociala situation av nötköttsproduktion. Indikativt pekar dessa aspekter på negativa samband i Sydamerika medan sambanden i Sverige är positiva. Användningen av antibiotika och hormoner vid köttproduktion skiljer sig mycket mellan olika länder. Riskerna från detta är avsevärt mycket högre i kött från Amerika jämfört med kött från Norge, Island och Sverige, vilka har i särklass lägst förbrukning av alla länder.
Gren och Persson skriver inget om ovan nämnda aspekter, utan ökar tyvärr förvirringen i debatten om kött och klimat.
För att föra debatten framåt och gagna klimatet positivt behöver vi mindre populism, mer saklighet, stringens och vilja till förståelse av komplicerade samband. Först då kan vi agera rationellt och på ett seriöst sätt angripa ett stort och komplicerat problem.
undefined