Enligt uppgift var planen att propositionen om livsmedelsstrategin skulle ha lagts fram i torsdags, den 30 juni. Processen har dock dragit ut ytterligare på tiden och nu ska skrivningarna stötas och blötas under kommande veckor.
Propositionen är allmänt hållen och rymmer inga skarpa förslag till åtgärder för att uppnå målsättningarna med strategin. De ska i stället ingå i en handlingsplan, vilken företrädare för näringsdepartementet tidigare har beskrivit som ett levande dokument som ska uppdateras löpande i nära dialog mellan regeringen och livsmedelsbranschens många aktörer.
Strategin med dess övergripande mål tar sikte på 2030. Den är formad kring tre strategiska delmål som anses särskilt viktiga: regler och villkor, konsument och marknad samt kunskap och innovation.
En av regeringens utgångspunkter är att öka produktionen inom svenskt jordbruk så att den i större utsträckning kan möta en global efterfrågan på livsmedel med liten klimatpåverkan. Trenden med minskande livsmedelsproduktion i Sverige behöver vändas. Det kräver ökad produktivitet i primärproduktionen med företagsutveckling och strukturomvandling som centrala delar, resonerar regeringen.
Allmänt är målsättningen att arbetet med att förenkla för företagen ska ges fortsatt hög prioritet. Administrativa kostnader som är kopplade till regler ska minska.
Regeringen bedömer vidare att jordförvärvslagen bör ses över, enligt det utkast som Land Lantbruk har tagit del av. Remissinstanserna har haft delade meningar i den frågan. Bland andra LRF har sagt att en utredning av jordförvärvslagen inte är en prioriterad fråga. Konkurrenskraftsutredningen kom dock fram till att den nuvarande jordförvärvslagstiftningen har en hämmande inverkan på konkurrenskraften i det svenska jordbruket och regeringens linje i strategin är att underlätta strukturomvandlingen i näringen.
Andra bedömningar i propositionen till strategin är att den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan ska vara likvärdig i hela landet, att den positiva utvecklingen för den svenska vegetabilieproduktionen bör fortsätta, att det finns behov av ett vetenskapligt råd för djurskyddsfrågor och en utveckling av regelverket om djurhållning.
Till det sistnämnda hör att regeringen vill se förbättringar kring förprövning vid byggande av djurstallar. Till skillnad från Konkurrenskraftsutredningen anser regeringen att förprövningen även i fortsättningen ska vara obligatorisk. Däremot bör Jordbruksverket se över möjligheterna att förenkla processen.