Föregångare inger hopp

Såväl Göteborgs-Posten som Dagens Nyheter har beskrivit problemet i stort uppslagna artiklar. I Dagens Nyheter den 8 maj ägnas frågan om antibiotika i djurhållningen och framväxten av resistenta bakteriestammar en helsida. I artikeln citeras Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:

 - Det är ett övergrepp på medicinens framsteg att använda antibiotika på kyckling och andra köttdjur för att de ska växa lite snabbare, säger han.

I Sverige valde ju branschen en annan väg än omvärlden på 1980-talet. Men jag fick ett påpekande om en felaktig historieskrivning i ledaren i nummer 18. Det var i själva verket en enskild grisbonde som gick före. Han valde bort tillväxtantibiotika i sin besättning och drev 1981 frågan i en motion på LRF-stämman. Att branschen borde avstå från antibiotika i tillväxtsyfte blev ett stämmobeslut i LRF, senare drevs det igenom även inom slakteriförbundet.

Men i dag är grisbonden som tog initiativet besviken:

- Vi har inte fått betalt för det här, säger han. Det har inte marknadsförts tillräckligt. Jag hade tio butiksanställda på besök på gården nyligen, alla trodde att svenska grisar föds upp med antibiotika i fodret.

Lantbrukaren har verkligen rätt. Antibiotikaresistens är en ödesfråga och lantbruket i Sverige tog ett stort och viktigt samhällsansvar. Och man tog på sig kostnaderna för detta. Men vad blev tacken? Till och med landstingen, som driver landets sjukvård, är okunniga om saken.

Medan läkare säger nej till att ordinera penicillin till små barn med öroninflammation på grund av risken för resistens, köper landstingens inköpare utan att blinka det billigaste köttet från länder där resistenta stammar förökas i svindlande takt. Det är orimligt.

Men kanske har det vänt nu, fem i tolv. På det tyder åtminstone publiciteten i andra medier. Och läs på sidan 10 om Ica-handlaren i Göteborg som valt bort allt danskt griskött. Sådana föregångare behövs, fler lär följa efter. Det inger trots allt hopp.