Inom miljörörelsen och pressen finns en sorts tro att ”ju värre, desto bättre”. En hög/dålig siffra förväntas kanske leda till önskvärda handlingar. Det skriver Reidar Persson, Småskogsbonde och före detta biståndsbyråkrat.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
FAOs ”Global Forest Resources Assessment 2025” publicerades nyligen. Avskogningssiffrorna brukar vara det som väcker störst intresse. Sedan antiken har avskogning/skogsskövling setts som ett problem och förvisso också ofta gett stora problem. Avskogningen ledde ofta till brist på brännved, skeppstimmer och gruvtimmer. Den kan också orsaka erosion och påverka vattenbalansen. I vår tid är vi oroade över CO2-utsläppen. John Perkins Marsh skrev redan 1864 boken ”Man and nature” där han beskrev vad som hänt med skogarna i bland annat Medelhavsområdet.
I de första versionerna av FAOs ”World Forest Inventory” (WFI) gavs ingen information om avskogningen. Siffrorna var för osäkra. I min rapport ”World Forest Resources” från 1974 diskuterades avskogningen och ämnet blev sedan hett. Sedan 1980-talet har avskogning varit det ämne som rönt mest intresse i FAOs fortsatta arbete med ”World Forest Resources Assessment” (FRA).
Ser vi det hela historiskt har åtminstone 40 procent av världens skogar försvunnit under de senaste 5 000 åren. Europa är den kontinent som härjat mest med skogarna. För 150 år sedan fanns nog inte mer än 25 procent av skogarna kvar. Nu är det kanske 40 procent. I Amazonas är faktiskt 80 procent av skogen kvar!
Med avskogning menas att skog tas bort och marken används för till exempel jordbruk eller bebyggelse. I praktiskt taget alla länder sker en viss avskogning. I FRA 2025 anges den årliga bruttoavskogningen i världen för perioden 2015–2025 till 10,9 miljoner hektar. Av denna avskogning sker 32 procent i Afrika, 19 procent i Asien och 39 procent i Sydamerika. Av avskogningen sker 86 procent i tropiska skogar medan bara 1 procent sker i boreala skogar.
Dock sker det nyplantering och spontan återbeskogning i stora områden. Under perioden 2015–2025 återbeskogas 6,78 miljoner hektar per år. I FRA 2025 anges därför den årliga nettoavskogningen för perioden 2015 till 2025 till 4,1 miljon hektar. Nettoavskogningen är koncentrerad till Afrika och Sydamerika. I Europa, Nordamerika och Oceanien sker det en viss ökning.
Det gör det också i Asien men det beror på att skogsarealen i Kina ökar medan det är avskogning i många tropiska länder. Återbeskogningen i Kina har minskat jämfört med perioden 2000–2015. Därför har faktiskt nettoavskogningen globalt ökat något under perioden 2015–2025. Dagens nettoavskogning skulle betyda att skogarna i världen skulle försvinna på 1 000 år. Det kan ju låta betryggande. Värre är situationen i Kambodja där skogarna skattas försvinna på 25 år. Det finns en hel del underligheter i många länders siffror. Det är ingalunda den absoluta sanningen. Dock verkar avskogningen – både brutto och netto – ha minskat sedan 1990-talet. Men förbättringen går långsammare än jag trodde skulle bli fallet för några år sedan.
Inom miljörörelsen och pressen finns en sorts tro att ”ju värre, desto bättre”. En hög/dålig siffra förväntas kanske leda till önskvärda handlingar. Men det kan ju också leda till tvivel på alla siffror. WRI/Worldwatch i Washington publicerar årligen siffror för alla länder, som bygger på en analys som en dator gör av satellitbilder med en minsta pixel av 30 meter. Det rapporteras en global ”förlust” (loss) av 27 miljoner hektar med trädtäckta områden för 2024. När dessa siffror kommer ut jublar mina vänner i miljörörelsen. Det som analyseras är dock inte skog utan trädtäckta områden med en kronslutenhet på över 30 procent. Så i siffrorna ingår exempelvis äppelplanteringar och parker.
Man försöker ofta fånga ”gain” (nybeskogning) men denna underskattas eftersom nyplanteringar inte ses. Det som rapporteras som förlust är avskogning, kalhyggen, eldar, insektsangrepp, svedjejordbruk, trädfällning i agroforestry och jordbruksplanteringar som äppelodlingar. Ser vi till alla områden med ett trädtäcke kan varje år 30–40 miljoner hektar ”avträdas”. Dock kommer träd tillbaka i dessa ”avträdade” områden. Det kan vara så att arealen med trädtäckta områden faktiskt ökar.
Orsakerna till avskogningen är framför allt jordbruk. Det som sker kan helt enkelt sägas bero på den ekonomiska utvecklingen. Mer utvecklade länder som Brasilien kan ibland påverka det som sker om viljan finns. I svaga länder tycks det vara ekonomin som styr. Förbud mot avskogning fungerar inte. Långsiktigt krävs nog att jordbruket förbättras och att det skapas fler arbeten utanför jordbrukssektorn.
Mer detaljer om avskogningen finns i min rapport ”Ragnarök i skogen”.
Reidar Persson
Småskogsbonde, före detta biståndsbyråkrat
