Sofie Olsson

Marie Henningsson

Man i en djurstall med grisar i bakgrunden.

per-goran4.jpg

Det är högsommar och på Stora Vångerslät, beläget knappt två mil norr om Kalmar, vajar spannmålen långsamt i vinden. Per-Göran Sigfridsson pekar ut var vildsvinen har börjat orsaka skador i fälten och var en jägare alldeles nyligen skjutit ett vildsvin. Med vildsvinen så nära inpå knuten står åtgärder för att bli anslutna till afrikanska svinpest-modulen i smittsäker besättning gris överst på agendan.&nbsp;– Det är tre delar som jag fokuserar på att fundera ut lösningar på. Till att börja med gäller det stängslet. Den andra delen är halmlagringen. Jag behöver ha koll på var och när halmen är ifrån och då går det inte att lägga det i en hög som jag gör nu. Den tredje delen handlar om personalflöden, berättar Per-Göran Sigfridsson.&nbsp;<h2>Hög biosäkerhet en viktig del</h2>Det friliggande personalrummet med en enda ingång är inte optimalt och planen är att antingen bygga nytt eller en enklare variant med container för omklädningsrum.&nbsp;Besättningen är sedan tidigare med i smittsäker besättning gris på spetsnivå och Per-Göran ser en hög biosäkerhet som en viktig del av beredskapen.&nbsp;– Alla djurproducenter behöver tänka på smittskyddet. Inget djurslag har kommit undan smittsamma sjukdomar. Vi har fågelinfluensan, newcastlesjukan, blåtunga och mul- och klövsjukan.&nbsp;Stängslet för att hålla vildsvinen ute är ännu inte på plats. Men sedan några år tillbaka har rejäla, fjärrstyrda grindar och övervakningskamera kommit på plats för att hålla oönskade gäster borta. Efter att själv ha utsatts för dieselstölder och grannar blivit av med redskap fick Per-Göran Sigfridsson nog och satte upp grindar vid infarten.&nbsp;– Det är en del av beredskapen att ha en plan kring lager av sprutmedel och diesel. Samtidigt ökar brottsligheten och då måste man försöka stöldsäkra gården.&nbsp;

Per-Göran Sigfridsson, Stora Vångerslät.

per-goran6.jpg

I SVAs, Statens veterinärmedicinska anstalt, rapport "Beroenden och sårbarheter i svensk animalieproduktion" konstateras att många processer i de flesta produktionsgrenarna är beroende av bränsle. Per-Göran Sigfridsson behöver diesel för att kunna köra maskinerna på fälten och el för att hålla igång ventilation, vatten och utfodringssystem i stallarna. Vid strömavbrott är det ett traktordrivet reservaggregat som säkrar den livsnödvändiga elförsörjningen i stallarna. En extra tank har finns nu på gården för att kunna lagra mer diesel.– Jag ska ha så pass mycket drivmedel hemma att när jag går in i vårbruket så har jag tillräckligt för att också få in skörden och dessutom kan klara att köra reservkraften i tio dagar.&nbsp;<h2>Foderförsörjningen en svaghet</h2>När det gäller vattenförsörjningen finns det två brunnar. En ny grävdes för 15 år sedan och den gamla finns kvar.– Det behöver bara spolas ur några kubikmeter vatten ur den gamla innan användning och det går enkelt. Jag har kopplat ihop systemen och kan pumpa ur vattnet med en slang rakt ut.&nbsp;&nbsp;Per-Göran Sigfridsson har identifierat en svaghet i gårdens foderförsörjning. I dagsläget får grisarna färdigfoder som levereras varannan vecka. Spannmålen som skördas på gården blir inte eget foder eftersom det inte finns något lager.&nbsp;– Jag har räknat på att bygga ett spannmålslager många gånger och det finns i tankarna för att göra foderförsörjningen mer robust. Men om det blir av i framtiden återstår att se.&nbsp;Vi lämnar gårdsplanen och kliver in i ett av två grisstall på gården. I det ena hålls slaktgrisarna och i det som vi nu öppnat dörren till finns suggorna och smågrisarna. Sedan 2020 är Per-Göran Sigfridssons produktion en del av en suggring.– Det var ett vägval där jag valde en passiv väg istället för att investera i nya stall. Jag har ingen naturlig efterträdare och var därför inte redo att göra en stor investering. Genom att vara del av en suggring så kan jag utnyttja de stall jag har till fullo.&nbsp;<h2>”Klarar sträckt kedja men inte översträckt”</h2>Som del av suggringen är produktionsplanen tydlig och Per-Göran Sigfridssons besättning är en pusselbit i ringen. Skulle det bli problem med transporter mellan gårdar eller till slakteri blir det komplicerat.– Vi klarar sträckt kedja men inte översträckt, då brister den. Vi har veckoflöden som måste hålla.&nbsp;I en av avdelningarna finns suggor med tio dagar gamla kultingar. Smittskyddsarbetet går igen även här. Vid varje box finns tejpmarkeringar, två blå om suggan är en förstagångsgrisare, en röd markering om någon av kultingarna i boxen haft diarré. Om så är fallet ska personalen kliva i säckar innan de kliver in i boxen och en särskild skrapa ska användas för att göra rent i boxen.&nbsp;Det är många rutiner att komma ihåg och Per-Göran värdesätter sin personal som jobbat länge på gården och är väl insatta i allt som behöver göras och varför.&nbsp;– För mig är det jätteviktigt att få behålla min personal om en situation av höjd beredskap eller krig uppstår. Det kommer ändå vara fullt sjå med att hålla igång produktionen och det finns inte utrymme att lära upp ny personal varje vecka.&nbsp;

Landskap med åkrar och träd under en ljus himmel.

per-goran10.jpg

En annan oro är tillgången till medicin och vaccin i händelse av kris eller krig. Redan nu upplever Per-Göran att det är mycket som är restnoterat.&nbsp;– Vissa produkter går inte att lagerhålla på gården. Den stora frågan är vaccin. Det skulle synas väldigt kvickt i produktionen om vaccinerna uteblir.&nbsp;<h2>”Måste göra en riskanalys”</h2>Ett säkert, fungerande IT-system behövs både för den fjärrstyrda utfodringen och för att sköta företagets bokföring. Trots att Per-Göran beskriver sig själv som "oduglig" på IT-säkerhet är han insatt i att det krävs brandväggar och säkerhetssystem.– Det är ett område som är utmanande och som jag skulle behöva lägga tid och ekonomi på att göra säkrare.&nbsp;Tankarna på att göra produktionen mer robust och öka beredskapen fortgår på Stora Vångerslät.&nbsp;– Mycket av det vi pratar om när det gäller beredskap är egentligen bara ett stresstest på ett system som ska fungera normalt, konstaterar Per-Göran Sigfridsson.&nbsp;– Man måste hela tiden göra en riskanalys och fundera på hur gör vi här? Rutiner och medvetenhet är a och o, avslutar han.&nbsp;

<h3>Fakta: Stora Vångerslät</h3>Drivs av: Per-Göran Sigfridsson.Verksamhet: Konventionell grisproduktion. Del av suggring. Producerar 1 800 slaktgrisar och säljer 5 000 smågrisar per år. Spannmålsproduktion. Har ett mindre antal kvigor för att hålla betesmarker öppna.&nbsp;Areal: 100 hektar åker och betesmark.&nbsp;Övrigt: Per-Göran Sigfridsson är ledamot i LRF Sydosts regionstyrelse och arbetar bland annat med energifrågor.&nbsp;

– Den omvärld vi har just nu är det ingen som önskat sig. Men det är här vi är och man får fundera på hur man ska förbereda sig, säger Per-Göran Sigfridsson, grisproducent.&nbsp;

– Den omvärld vi har just nu är det ingen som önskat sig. Men det är här vi är och man får fundera på hur man ska förbereda sig, säger Per-Göran Sigfridsson, grisproducent.

Förbereder grisgården för framtida kriser

Djurhållning

Smittsäkerhet i fokus: Tips från grisgården i Stora Vångerslät för att skydda din besättning och gård.

Förbereder grisgården för framtida kriser

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera