Förbered din skogsröst i Europaparlamentsvalet

I Bryssel är känslan av slutspurt påtaglig. Med en plenarvecka kvar så skyndar Europaparlamentarikerna för att avsluta så mycket som möjligt. Snart tar de lagstiftande processerna paus för Europaparlamentsval – ett val som kan komma att omstöpa det politiska klimatet i Europa fullständigt. Men innan dess är det dags för en valrörelse där jag hoppas att de gröna näringarna får lov att stå i fokus. 

EU grundades för att stabilisera en kontinent härjad av världskrig, fattigdom och hunger. Ett faktum som lätt glöms bort i virrvarret av dagspolitik, men som uppmärksammades igen i samband med Rysslands anfallskrig i Ukraina. Frågor som är så självklara att de blir basala – så som tillgång till mat eller biomassa – blev återigen fokus för politiken och allmänhetens intresse. För vilken politiker vill stå med en befolkning som hungrar och fryser? 

Inför det stundande valet dyker den extremt känsliga frågan om vem man ska rösta på upp. Jag vill inte peka på enskilda politiker, men jag tror det finns några faktorer som är viktiga att tänka på när man överväger vem som ska få ens röst. 

Europaparlamentsvalet är det närmaste ett direkt personval vi i svensk kontext kommer. Det är ett val där regional koppling har låg relevans och partianknytning inte spelar lika stor roll som i till exempel nationella val. Istället är det viktigt att välja en politiker som står upp för ens intressen, vars ideologi ligger ungefär i linje med ens egna och som man litar på kommer att göra sitt jobb. 

Som skogsägare kan det till exempel vara viktigt att veta vilka utskott i Europaparlamentet som politikern vill sitta i. Finns inte miljöutskottet eller jordbruksutskottet med på den listan, kan det vara värt att tänka över valet igen. Det är nämligen i dessa utskott som majoriteten av frågorna som berör skogen hanteras. 

Europaparlamentsvalet ställer högre krav på oss som väljare. Det finns inga tydliga sätt att utkräva ansvar från den enskilda politikern under en mandatperiod, på samma sätt som i den svenska riksdagen. Dessutom är svensk media generellt sämre på att rapportera om politiska processer på EU-nivå och det är som enskild medborgare svårt att förstå hur dessa processer går till. 

Jag tror att den politiska utveckling vi sett i Europa under de senaste åren, med populistiska och extremistiska undertoner, har möjliggjorts av att vi inte vågat eller orkat ställa jobbiga frågor. Det ligger i människans natur att vara lite lat och att tro på enkla sanningar, men Europaparlamentsvalet är fel tillfälle att inte göra sin läxa. Se till att vara förberedd innan du går till vallokalen den 9 juni. 

Anna Ek, landsbygdsutvecklingsagronom och skogsägare