Göran Rune, avdelningschef vid Skogsstyrelsen, skriver i ett debattinlägg att det är hög tid att fler skogsägare börjar nyttja ett av de viktigaste redskapen för att få en mer varierad skogsbild – skogsbruksplanen.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Forskning visar att variationen bland skogsägarnas mål blir allt större, samtidigt visar uppföljningar som Skogsstyrelsen gjort att detta får litet genomslag i skötseln av skogen. Ett alltför enformigt brukande kan få stora konsekvenser. Därför är det nu hög tid att fler skogsägare börjar nyttja ett av de viktigaste redskapen för att få en mer varierad skogsbild: skogsbruksplanen.
Rapporten Skogliga konsekvensanalyser 2015, framtagen av Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att i Götaland innebär nuvarande val av föryngringsmetoder och trädslag att andelen granskog ökar från 30 till 40 procent av arealen de kommande 50 åren. I gengäld minskar arealen tallskog successivt. Vi får alltså mer och mer gran i söder.
Oavsett vad detta beror på riskerar den här utvecklingen leda till en rad problem:
Mindre tall i landskapet kan resultera i ökade viltskador på den tall som finns.
En så hög koncentration av bara ett trädslag som i Götaland, innebär minskad riskspridning eftersom en skadegörare på gran då kan leda till större skador.
En ökad andel granskog kan påverka den biologiska mångfalden negativt.
En ökad granandel i Götaland kan av allmänheten upplevas som en stor förändring av landskapet och påverka skogens sociala värden, det vill säga hur vi upplever skogen när vi vistas i den.
Om vi planterar gran på mark som är mer lämplig för andra trädslag kan detta leda till negativa effekter för virkesproduktionen eftersom träden växer sämre.
Men det finns redskap för att åstadkomma den önskade och ökade variationen i skogen. Skogsbruksplanen bidrar till ett mer aktivt skogsbruk, samtidigt som den är ett viktigt redskap för att omsätta målen med skogen i praktiken. Det senare gäller särskilt för den skogsägare som har andra mål med skogsbruket än enbart de traditionella som virkes- och massaproduktion.
Långt ifrån alla av landets skogsägare har idag en skogsbruksplan. Fler skogsbruksplaner, anpassade till de egna målen, skulle bidra till att öka aktiviteten bland aktiva skogsägare i privatskogsbruket. Det skulle dessutom ge oss:
skogar med större variation
bättre klimatanpassning
fler skogsägare som når sin målsättning
högre skogsproduktion
bättre och mer effektiv miljöhänsyn
större kunskap om var det finns skogar med höga naturvärden
Vi kan alla bli bättre på att fånga upp skogsägarnas önskemål och samtidigt ge råd om en större variation i brukandet. Skogsstyrelsen har ett ansvar att uppmana Sveriges skogsägare att tänka igenom sina mål och kräva en anpassning av planen. Skogsägarna behöver också vara beredda att betala lite extra för anpassningen. Vi är många aktörer som levererar skogsbruksplaner. Vi behöver samtliga öka vår kompetens ytterligare och också acceptera att planerna blir dyrare att framställa. Samtidigt ger de också något tillbaka och skapar mervärden för skogsägaren.
Genom att uppmuntra till att testa olika metoder kan vi göra skogsskötseln mer utmanande och intressant. Med en större variation i brukandet kan vi ta tillvara skogens olika värden och skapa en skog som är både till nytta och glädje samtidigt som den också blir mer ekonomiskt lönsam. Med ett varierat brukande sprider vi också riskerna och bidrar till en mer varierad landskapsbild. Och grunden till allt detta börjar med skogsbruksplanen.
Göran Rune
avdelningschef, Skogsstyrelsen
LÄS OCKSÅ: Artskyddsförordningen ses över
