Intressant, intensivt och till viss del omtumlande. Så sammanfattar Palle Borgström sitt första år som ordförande för LRF. Han trodde att det skulle präglas av frågor om äganderätt, livsmedelsstrategin och klimat – och fick rätt.
Det är en svidande vacker dag när våren börjar övergå i försommar. Intervjun görs på Kilanda säteri, gården i Västergötland där Palle Borgström driver mjölkproduktion tillsammans med sin bror Bengt. Just den här veckan är inte ett enda LRF-uppdrag inbokat. En vecka på hemmaplan, inplanerad sedan länge.
– Jag sa tidigt att jag ville ha den här veckan ledig. Dels för att det är arbetsintensivt på gården, men också för att det är en så fin tid.
Bara någon vecka innan den här intervjun görs kom resultatet från den årliga undersökningen om medlemmarnas nöjdhet. Den visar att LRF-medlemmarna är nöjdare med sin organisation än på länge.
– Som jag upplever det har LRF som organisation samlat ihop sig och fler står bakom oss nu. Jag tycker att vi har blivit mer synliga på sociala medier, vi informerar bättre. Medlemmarna känner sig mer involverade. Det har också stor betydelse att vi fick livsmedelsstrategin på plats och att vi så tydligt driver äganderättsfrågor. Vi har länge tyckt att vi har varit den enda organisation som drivit frågan om en stark äganderätt. Nu har fler fått upp ögonen för den horribla hanteringen av till exempel artskyddsförordningen och fjällnära skogar, säger Palle Borgström.
När han valdes till ordförande förklarade han att han tänkte träffa samtliga regioners styrelser. Det är nu avbockat på listan och Palle Borgström har känt av hur organisationen mår. Den viktigaste frågan vid dessa möten har varit LRF:s roll i framtiden.
– Jag har lyssnat av vad som är aktuellt i regionerna för att få en uppdaterad bild. Jag har prövat mina tankar om hur jag tycker mig se hur vi jobbar i alla led i LRF. Nu måste vi ta steget mot hur LRF ska jobba i framtiden och vilka påverkansmöjligheter vi som folkrörelse har i framtiden.
Många synpunkter har kommit fram. Gemensamt för samtliga regioner är att de vill se stärkta kommungrupper.
– Kommungrupperna behöver mer resurser. Det handlar inte enbart om pengar utan även om utbildning och möjlighet att byta erfarenheter. Det är många av de beslut som påverkar medlemmarna i deras verksamhet som tas på kommunnivå. Det handlar också om det kommunala perspektivet på de gröna näringarna. Det är många som är beroende av lant- och skogsbruket för sin sysselsättning, men det syns inte i statistiken.
LRF har 1 025 lokalavdelningar. En del fungerar utmärkt som navet i bygden med engagerade förtroendevalda som ordnar meningsfulla aktiviteter.
– Det finns inga tankar på att slå undan benen för lokalavdelningarna. Men vi måste vara realistiska. Vi har lokalavdelningar som inte ens får ihop en styrelse. Det är inte alltid som lokalavdelningen är rätt miljö för unga att engagera sig i. Vi måste vara attraktiva även för dem.
Det kommer att bli förändringar i LRF:s organisation. Men den förändringen ska hela organisationen vara delaktig i. Första steget är att riksförbundsstämman nästa vecka beslutar om att frågorna ska diskuteras i en bred medlemsdialog det kommande året.
– Min uppgift som ordförande är att se till att vi har en process och att vi diskuterar detta. Det blir ett jättejobb som vi inte vet hur det kommer att sluta.
2018 är valår och LRF har presenterat en egen regeringsförklaring. Det är tre budskap: Jobb, mat och klimat.
– Det finns behov av nya jobb för att ersätta gamla. Vi kan bland annat öka livsmedelsproduktionen och vi kan producera förnybara bränslen för att ersätta de fossila.
Kopplingen är tydlig till både arbetet med livsmedelsstrategin och LRF:s försvar av äganderätten.
– Livsmedelsstrategin måste bli en strategi som gör skillnad och inte bara blir fina ord. Vi har inte sett något som verkligen påverkar på gårdsnivå. Här gäller det att man vågar ta tag i att förenkla regelverket. När det gäller klimatfrågan behöver vi skogsråvaran bland annat för att ersätta fossila bränslen. Vi behöver en mer sansad debatt vad gäller skogsbruk och biologisk mångfald. Vi måste få bruka skogen på ett ansvarsfullt sätt.
Det kan tyckas lite kaxigt att presentera en egen regeringsförklaring. Men LRF upplever sig vara en organisation som politiker och myndigheter har stort förtroende för.
– Vi har resurser för att driva många frågor samtidigt. Politiker har stor tilltro till våra experter. Men de tycker inte alltid att vi är så framtidsinríktade och lösningsorienterade. Det är ett jobb som måste göras. Vi ska bli mer proaktiva i vår kommunikation . Det ska vara vi som sätter bilder och scener för diskussionerna.
Avslutningsvis säger Palle Borgström:
– Det är så många organisationer som är emot. LRF ska vara en organisation för det som är bra.
