Nuvarande regler är fantastiskt bra för alla som kan tillämpa dem. Men flertalet av alla 700 000 enskilda näringsidkare, varav cirka hälften äger skog, har svårt att tillgodogöra sig dem utan kvalificerad hjälp. Andemeningen med förslaget är att allt fler ska kunna använda sig av reglerna utan rådgivning.
När man lägger om skattereglerna så mycket som Skatteförenklingsutredningen föreslår innebär det att det blir bättre i vissa delar och sämre i andra. Sammantaget kommer staten inte att tjäna på detta. Det är mer en omfördelning av skatteuttaget inom kollektivet enskilda näringsidkare.
Jag håller med Arne Grundberg att det föreslagna slopandet av skogskontot är mycket dåligt. Att skogskontot måste vara kvar beror på skogsägarens oregelbundna inkomster och det faktum att ett litet kapital i firman kan medföra skatteproblem vid plötsliga inkomster vid exempelvis stormar.
Vidare är förslaget om maxavsättning till den nya företagsfonden inte bra. Här måste man kunna sätta av upp till 100 procent. En företagsfond innebär att man kan spara till framtida utgifter/investeringar med obeskattade medel.
Jag skulle också vilja att man justerar avskattningen av expansionsfonderna. En högre del borde vara skattefri när den inbetalda expansionsfondsskatten inte återbetalas, till exempel minst 60 procent. Även den årliga schablonintäkten på de medel som finns avsatta till företagsfonden bör minst halveras.
Av dessa justeringsförslag är, enligt min mening, den 100-procentiga avsättningen till företagsfonden den viktigaste.
Även när vi fick nuvarande regler i mitten av 1990-talet var oron stor för nya regler. Även då fanns kritik. Men nu tycker experterna att de är bra. Så kommer det att bli även med dessa när de väl har satt sig och med de justeringar jag tar upp ovan.
Avslutningsvis Arne bör vi vara överens om att enklare regler för alla näringsidkare, även de som inte är skogsägare, gagnar de flesta.
undefined