Fler dömda skogsägare och fler lagbyråkrater är inte heller biologisk mångfald

Nej, vi säger inte att fler gamla träd i sig ger mer biologisk mångfald, men det är svårt att komma ifrån att potentialen för biologisk mångfald ökar när arealen gammal skog, andelen lövträd, mängden gamla grova träd och antalet evighetsträd på hyggena ökar. På goda grunder tror vi även att de sedan 1993 mer än 600 000 ha formella avsättningarna, de mer än 1,3 miljoner ha av skogsägarna frivilligt avsatta skogarna och de på hyggena varje år kvarlämnade ca 3.5 miljoner kubikmetrarna hänsynsytor och hänsynsträd har stor betydelse för mångfalden.

Naturskyddsföreningen fortsätter samtidigt sprida vandringssägnen om "den negativa trenden för den biologiska mångfalden". Igen – var finns bevisen? Visst, det skogsbruk som bedrevs under 1950-1980-talen missgynnade många arter, men vi ser inga bevis på en fortsatt generell "negativ trend" orsakad av de senaste 20 årens skogsbruk. De flesta miljöindikatorer pekar nu rätt.

Om man ställer sig vid utloppet av en sjö är det lätt att tro att man måste bygga en damm så att inte fiskarna dör när vattnet runnit ur. Vi menar att det vore bra att först undersöka tillflödena, så att inte det tänkta dammbygget i onödan dränker skörden på åkrarna runt sjön. Det som behövs nu är inte mer lagstiftning utan en ordentlig utvärdering av effekterna på den biologiska mångfalden av gjorda insatser i skogen. Varken Artdatabanken eller någon annan har genomfört någon sådan – och det duger inte att trolla fram svar med hjälp av begreppet trädkontinuitet.

Skogspolitiken byggd på frihet under ansvar har skapat engagemang, kunskapsuppbyggnad och mätbara resultat i skogen. Att införa en skogsmiljöns polisstat där statsbyråkratin ska bestämma om skogsägarens varje steg kommer knappast bidra till bättre miljöhänsyn, och de ekonomiska konsekvenserna är skrämmande.

Tänk till, tänk om och gör en grundligare analys är vårt budskap till miljömålsberedningen.

undefined