Finsk buntare kan fixa energin
Ska det bli finska Fixteri som fixar ekonomin vid energigallringar? Teknik för att sköta eftersatta röjbestånd är nämligen en het fråga för både branschfolk och forskare.
I mitten av maj visade buntskördaren Fixteri FX15A upp sig för första gången i Sverige. Det skedde utanför Umeå och samlade ett 70-tal intresserade.
– Vi har sju buntskördare i full produktion i Finland och resultaten och produktiviteten talar för sig själv. I rätt ungskogar och med rätt energipris så går det att skörda buntar med lönsamhet, säger Minna Lappalainen, VD för tillverkaren Fixteri Oy finska Jyväskylä.
Hon har gott stöd för sina uttalanden från granskningar som forskare i Finland och Sverige gjort. Under provkörningen i Sverige har teknikforskare från SLU studerat maskinen med fokus på produktiviteten.
– Både i Sverige och Finland finns jättestora arealer med eftersatt röjning där det finns stora mängder biomassa, alltså energiråvara. I klena gallringsbestånd, medelstam kring 5 centimeter i diameter, är produktiviteten hos Fixteri riktigt bra visar våra preliminära resultat, säger Fulvio Di Fulvio, forskare på SLU i Umeå.
Den senaste modellen, Fixteri FX15A, är den tredje generationen buntskördare sedan uppfinnaren Pasi Romo kom med idén 2003.
– Det har alltså gått drygt tio år av utveckling, bland annat med stöd av finska staten, men nu känns det som att vi har en mogen produkt. Det känns därför naturligt att satsa på Sverige innan vi går vidare ut i världen. Buntskördaren är ju en klimatsmart satsning på förnyelsebar energi, säger Minna Lappalainen.
Svenskt skogsbruk har testat energibuntare tidigare men det blev ingen succè.
– Skillnaden mot nu är att man då satsade på grenar och toppar, grot, från avverkningar. Med Fixteri skördar man en stor andel stamved och då förbättras ekonomin mycket. Den är ett alternativ till konventionella maskiner i förstagallringar, säger Minna Lappalainen.
Dan Bergström, forskare på SLU, ser möjligheter att para ihop Fixteri-buntaren med nya svenska aggregat, typ Bracke Mama och Flowcut, som gör det möjligt att rationellt korridorgallra i eftersatta röjbestånd.