Finlir med vete på Borgeby
Hälften av alla som odlar höstvete och gödslar enligt rekommendationen sprider antingen alldeles för lite eller för mycket för en optimal skörd.
På Borgeby fältdagar visade Mattias Hammarstedt från HIR Skåne ett diagram som visar att 12 procent av de svenska fälten ska ha mer gödsel än rekommenderat. Samtidigt har 35 procent av fälten en lägre kvävegiva än rekommenderat. Han propagerar för mer finlir i gödslingen utifrån plats och vilket ändamål som vetet ska ha.
Rekommenderar nollrutor
Först och främst rekommenderar Mattias Hammarstedt att man använder sig av nollrutor i odlingen för att veta hur mycket kväve som finns i marken. Förfruktstabellerna ger han inte mycket för. De stämmer inte med verkligheten, eftersom det skiljer enormt hur mycket kväve det finns i marken.
– I princip kan man ta tabellerna för förfruktseffekt och släppa i en soptunna och sedan lägger man nollrutor i stället, säger han.
När man väl vet hur mycket kväve som ligger i marken kan man utifrån förväntad skörd räkna ut hur mycket mer kväve som bör läggas ut. Och den givan kan gärna läggas ut senare än i dag och varieras över fältet beroende på var kvävet behövs bäst.
Finns pengar att tjäna
Det finns stora pengar att tjäna på att gödsla mer rätt, flera hundra kronor per hektar.
– Förlusten att gödsla för lite är lika stor som att gödsla för mycket, säger Mattias Hammarstedt, HIR Skåne.
Det gäller också att gödsla olika beroende på sort och vad höstvetet är tänkt till. Särskilt de som odlar foder till egna djur, som grisar och kycklingar, bör gödsla som till brödvete eftersom man då får betalt för proteininnehållet.
Kalksalpeter ger bäst effekt
Det skiljer också mellan upptagningsförmågan för olika gödselmedel. Kalksalpeter tas upp bäst av växterna och ger trots att det är dyrast bäst effekt i försöken och kalkylerna.
– För vete som får betalt för proteinet så tappar vi nästan 500 kronor per hektar om vi använder något annat än kalksalpeter. Det är smart att låta kvävet vara tillgängligt när det behövs.