Feltänkt om gödselskatten, Folkpartiet
Som befarat bröt Folkpartiet mot allianssamarbetet när riksdagens skatteutskott i förra veckan behandlade en motion från Centern om skatt på konstgödsel.
Moderater och Kristdemokrater backade upp motionskravet, som var ett nej till återinförande av skatten. Folkpartiet vägrade, vilket kan ge den rödgröna regeringen fritt fram att införa skatten.
Det har antytts att Folkpartiet har ångrat att man gick med på att slopa gödselskatten 2010. En analys av Statistiska centralbyrån som visade att försäljningen av handelsgödsel inte ökade efter det att skatten tagits bort lär inte ha övertygat FP. I stället fortsätter partiet att vela i frågan:
– Omröstningen innebär dock inte att Folkpartiet har tagit slutlig ställning i frågan om handelsgödselskatten, säger FPs ledamot i utskottet, Mats Persson, till Land Lantbruk.
Och i en skriftlig motivering till varför man röstat som man gjort skriver partiet bland annat så här:
"Utsläpp av kväve och kadmium, inte minst från jordbruket, bidrar till övergödningen av sjöar, hav och vattendrag. /.../ Det är därför angeläget med styrmedel som påverkar utvecklingen i positiv riktning".
Nu har förstås skatten inte visat sig vara ett effektivt styrmedel, den har snarare varit en extra skatt på konventionellt jordbruk. Dagens bönder gödslar inte för att skatten är borta, man gör det efter grödans behov. En händelse som ser ut som en tanke är att ett pressmeddelande dimper ner från Lunds universitet i början av veckan. Universitetet har
"Bildade bönder kan ge friskare hav", lyder rubriken på pressmeddelandet, där man konstaterar att råden gett minskat kväveläckage i svenska vatten, bättre skördar och högre förädlingsvärden. Man påpekar också att rådgivningen, där 8 200 gårdar deltar, inte påverkar mängden gödsel som används utan i stället används gödseln på ett bättre sätt.
Rådgivning och kunskap är moderna sätt att tackla miljöproblemen. Här är svenska bönder föredömen, ändå vill nu en riksdagsmajoritet straffbeskatta dem. Dags att tänka om, FP!